Samtidigt som Polen är en del av vår tids moderna Östersjögemenskap är landet en tung och betydelsefull statsbildning i det nya Central- och Mellaneuropa som tagit form efter murens fall 1989. I en folkomröstning i juni 2003 har polackerna tagit slutlig ställning för landets anslutning till den Europeiska Unionen. Att göra Polen mera känt i Sverige är en angelägen uppgift. Den 6 februari 2003 genomfördes seminariet ”Utvecklingen i Polen – jordbruk, livsmedel, marknad, miljö. Hur kan Sverige påverka och hur påverkas Sverige?”
Polen är inget enhetligt land. Förutsättningarna är olika i olika delar av landet. Utvecklingsnivån skiftar. Ägare- och brukarförhållandena inom jordbruket skiftar också. Skogrika och skogfattiga områden varierar. Om det ur den rika variationen kommer att växa fram en handlingskraftig sektor inom jord- och skogsbruk samt livsmedels- och skogsindustri kan endast utvecklingen visa men den pågående och framtida utvecklingsprocessen bör följas med stort intresse och fördjupat engagemang.
Akademikollegiet beslutade hösten 2004 om en Verksamhetsplan 2005–2008. Utgångspunkten för denna var akademiens första Verksamhetsplan 2001–2004 samt aktuella förändringar och utvecklingstendenser. I den nya verksamhetsplanen fastställs de kännetecken som ska karaktärisera all – såväl ledamöters som anställdas – verksamhet inom akademien.
KSLA:s kommitté för EU-frågor genomförde i februari 2004 en konferens som belyste det svenska jordbrukets och livsmedelssektorns ändrade förutsättningar på de nya marknaderna och med de öppna gränserna österut i och med att EU under 2004 fick flera nya medlemsstater, många från det forna östblocket.
…
