Reformeringen och tillämpningen av EUs nya jordbrukspolitik innebär starkt förändrade villkor för jordbruket. De senaste resultaten från WTO-förhandlingarna bidrar ytterligare till att förstärka den bilden.
Genom att länderna nu ges större frihet att tillämpa regelsystemet för utbetalning av ersättningar har den gemensamma stödpolitiken övergetts. Vi har fått en ”CAP-reform à la carte”. De frikopplade stöden, med olika nationella modeller för att fördela areal- och djurersättningar, förändrar ekonomin mellan regioner och länder. Detta medför att konkurrensförhållandena mellan bönderna inom EU kan förändras beroende på vilken modell man tillämpar inom de enskilda länderna. Politiken renationaliseras!
Reformen innebär också, på grund av kopplingen till WTO, att gränsskyddet sänks speciellt för mjölkprodukterna, där exportbidragen sänks och exportkvoterna minskas. Detta innebär att trycket på hemmamarknaden, inom såväl som mellan EU-länder, ökar när det blir olönsamt för EUs exportländer att avsätta produktionen på världsmarknaden. Länder som Sverige med höga produktionskostnader kan få svårare att hävda sig i den hårdnande konkurrensen. Denna konkurrens understöds också av den globaliserade handeln som skapar sina egna kvalitetskoncept och köper varorna där de är billigast.
Samtidigt med reformen har vi också fått tio nya medlemsländer med 3,9 miljoner människor arbetande inom jordbruket. Vi har också fått 74,5 miljoner nya konsumenter. Dessa nya länder har stora produktionspotentialer och låga kostnader samtidigt som konsumtionen kommer att växa i och med det ökande välståndet. Hur kommer utformningen av de nationella tillämpningarna av den nya politiken att påverka konkurrenskraften hos vårt eget jordbruk? Vilka effekter får detta på Sveriges livsmedelsproduktion och sysselsättningen i näringen? Kommer det att finnas tillräcklig lönsamhet för att göra nödvändiga investeringar i livsmedelsproduktion i både primär- och förädlingsled samt marknadsföring i fortsättningen? Jordbruksavdelningen belyste vid oktobersammankomsten tillämpningen i de olika länderna, hur konkurrensförhållandena kan komma att förändras och investeringsmöjligheterna utvecklas inom livsmedelskedjan.
Endast digitalt publicerad.
Vad är skogshistoria, hur har den skrivits och varför?
”Vi håller på att såga av den gren vi sitter på”, Nätverk för skoglig omvärldsanalys och resursutveckling, Skogen svår nöt i kommande klimatavtal, Intensivodling ger betydligt mer skog– men det tar tid, Rennäringens framtid står på spel – varför är det så tyst?
This report recognises the great significance of long-term field experiments for our understanding of agricultural production, soil fertility and environmental issues and illustrates main findings from on-going long-term activities.
