Att komma närmare ett svar på följande frågor var uppgiften för konferensen den 4 mars 2003:
Från konsumenternas synpunkt – Blir maten billigare? Blir den säkrare? Blir den mer efterfrågestyrd om MTR genomförs? Får vi mer av icke prissatta värden efter ett genomförande?
Från böndernas synpunkt – Vad betyder frikopplingen, frikopplingen från produktionen, marknadsanpassning och långsiktighet? Vad skall man säga är rimlig framförhållning inför stora politiska förändringar?
Det finns exempel på stora negativa konsekvenser för vissa bönder som står i visst investeringsskede. Blir det mindre råvaror från det svenska jordbruket och mera av bondens nya uppdrag efter det här?
Vi är alla skattebetalare. Blir det en billigare jordbrukspolitik efter ett genomförande eller får vi mer för pengarna, mer av det som vi är ute efter? För samhällets del och långsiktigt, vilka effekter blir det på den biologiska mångfalden, för landskapet, landsbygden och lantbrukets konkurrenskraft? Hur blir det med acceptansen av en gemensam jordbrukspolitik – blir den mindre eller större? Det finns en hel del mytbildning om den gemensamma jordbrukspolitiken.
Den beskylls för än det ena och än det andra. Blir beskyllningarna mindre efter det här? Vad är det vi saknar i den gemensamma jordbrukspolitiken eller i Mid Term Review? Till sist en mycket central fråga – vilka effekter har det här för de globala handelsförhandlingarna?
Summary version
Sammanfattning av seminariet ”Länge leve isbjörnen!” den 11 mars 2011, med målet att redovisa aktuella forskningsinsatser som syftat till att belysa inverkan av den senaste nedisningen på överlevnad och migration av växter, djur och människor.
I Plants for the Future presenterar EU-kommissionen och den europeiska bioteknikindustrin visionerna för den gröna sektorn fram till 2025. Vad innebär programmet för det svenska samhället – politiskt, vetenskapligt och industriellt – var frågan för seminariet Plants for the Future, a joint European Task Force på KSLA den 12 oktober 2005.
