EU:s GMO-lagstiftning är förlegad. Den infekterade debatten om ”för eller emot GMO” är lika förlegad. Det är dags för en teknikneutral reglering av växtförädlingen. Staten måste också ta ett större ansvar för att finansiera forskning och utveckling av nya miljövänliga och hälsosamma sorter för odling i vårt klimat. Tekniken finns. Vi kan använda den till goda ändamål.
Om detta är alla som medverkat i KSLA:s Dialogprojekt om bioteknik i jordbruket överens. Med dialogen som metod har samförstånd skapats mellan personer med erfarenhet från politiken, miljörörelsen, lantbruksnäringen, myndighets-Sverige och den akademiska världen. Målet är ett hållbart jordbruk, och modern växtförädling är ett viktigt verktyg för att uppnå detta mål.
Du som hämtar och sparar pdf:n: Vi rekommenderar att visa tvåsidigt/dubbelsidigt med försättsblad.
Denna skrift finns inte längre att beställa i tryckt form.
Den 7 juni ”släpptes” denna skrift vid seminariet Femtio nyanser av grönt, där dialogprojektet och dess slutsatser presenterades.
De senaste åren har befolkningen ökat i de flesta svenska kommuner genom invandring från utlandet. Det skapar nya utmaningar och nya möjligheter för landsbygden. Var kommer samtalet om lokala och regionala angelägenheter att föras? Vem skapar framtidens bild av land och stad? Texterna i denna skrift, skrivna av KSLA:s Kommitté för land och stad, publicerades under våren 2016 i ett 20-tal av MittMedias lokaltidningar.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att till samhällets gagn främja och utveckla den gröna sektorn. Detta är en sammanställning av KSLA:s verksamhetsberättelse från 2003.
”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”. Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift. En skogsägare kan göra stor skillnad i skogen men det tar lång tid innan det får riktigt genomslag.
KSLA har sett det som angeläget att belysa utvecklingen och föra en diskussion om de framtida förutsättningarna för en livskraftig livsmedelsproduktion i landet. En del av denna diskussion var överläggningsämnet vid akademiens sammankomst den 15 april 2004: ”Skall vi ha någon livsmedelsproduktion i Sverige i framtiden?”
