Framtida möjligheter till ökat utnyttjande av naturresurser – KSLAT nr 3-2001


Nominera mottagare av akademiens priser och belöningar – senast 15 april Mer information
Mer information

Syftet med akademiens sammankomst med exkursion i Västerbotten 7–8 juni 2000 var att belysa aktuella frågor och problemställningar inom länets skogs- och jordbruk, rennäring och övrigt näringsliv.

– Trots vårt bistra klimat här uppe betyder jord- och skogsbruket mer för detta län än för övriga län i landet, betonade landshövding Georg Andersson.


KSLA Nytt 4-2010

Indirekta CO2-effekter av ändrad markanvändning, Ägarintresse/allmänintresse – ett evigt spänningsfält, Svenskt djurskydd är inte bäst i klassen, Sverige världsbäst på skogsenergi…

KSLA Nytt 4-2010

Indirekta CO2-effekter av ändrad markanvändning, Ägarintresse/allmänintresse – ett evigt spänningsfält, Svenskt djurskydd är inte bäst i klassen, Sverige världsbäst på skogsenergi…

SOLMED nr 43 Columella Tolv böcker om lantbruk

En tvåtusenårig lantbrukslära från romarriket

SOLMED nr 43 Columella Tolv böcker om lantbruk

En tvåtusenårig lantbrukslära från romarriket

Freja5_2013

Freja5_2013

Skogliga begrepp och definitioner – KSLAT nr 7-2019

För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter lägger samma betydelse i olika begrepp. Definitioner ändrar innebörder i tid och rum, vilket understryker betydelsen av att regelbundet hitta ett gemensamt språk. Denna skrift är ett första steg att strukturera dialogen om skogens framtida förvaltning.

Skogliga begrepp och definitioner – KSLAT nr 7-2019

För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter lägger samma betydelse i olika begrepp. Definitioner ändrar innebörder i tid och rum, vilket understryker betydelsen av att regelbundet hitta ett gemensamt språk. Denna skrift är ett första steg att strukturera dialogen om skogens framtida förvaltning.