Vem köper biologisk mångfald? – KSLAT nr 14-2004


Martin Krokstorp Film Recording Mer information ✕
Mer information

Ämnet för denna konferens griper över ett stort antal vetenskapliga discipliner, teori – praktik, olika samhällssektorer och inte minst jordbruk, skogsbruk och fiske, de näringar som ligger inom akademiens intressesfär. Dessa tre näringar, och även därtill knuten produktionsmedels-och förädlingsindustri är i sina verksamheter djupt beroende av biologisk mångfald och hur man kan kommunicera frågor och problem kring nyttjandet och förvaltningen av biologisk mångfald.

Detta kompliceras än mer av att idag verkar dessa delar av näringslivet på en global marknad, där man – beroende på var i världen man befinner sig – gör helt olika prioriteringar kring biologisk mångfald. Det är lätt att kommunikation av biologisk mångfald görs till ett enkelspårigt budskap om kronor och ören. Hur mycket är näringarna eller konsumenterna villiga att betala för en viss biologisk mångfald? Detta synsätt måste vi snarast komma bort ifrån, och i stället försöka inse och förstå de långsiktiga värdena både ur materiell, estetisk, etisk, filosofisk m.fl. synvinklar. Det finns givetvis även ett egenvärde i biologisk mångfald som vi ofta glömmer bort.

Endast digitalt publicerad.


För mycket och för litet – barn och lantbruk i Sverige och i världen – KSLAT nr 22-2004

Det finns en konvention om Barnets Rättigheter, antagen av FN:s generalförsamling 1989, ratificerad av världens alla länder utom två (USA och Somalia). Den konventionen ålägger alla oss vuxna, att ta vårt ansvar för barnen och för att deras rättigheter respekteras. Så varför skulle just KSLA vara undantaget från det ansvaret?

För mycket och för litet – barn och lantbruk i Sverige och i världen – KSLAT nr 22-2004

Det finns en konvention om Barnets Rättigheter, antagen av FN:s generalförsamling 1989, ratificerad av världens alla länder utom två (USA och Somalia). Den konventionen ålägger alla oss vuxna, att ta vårt ansvar för barnen och för att deras rättigheter respekteras. Så varför skulle just KSLA vara undantaget från det ansvaret?

KSLA Nytt 3-2015

Om jordbruksstödens effekter, om skogsbruket och försurning av marker, tips från biblioteket om landskapslitteratur… med mera. Trevlig läsning!

KSLA Nytt 3-2015

Om jordbruksstödens effekter, om skogsbruket och försurning av marker, tips från biblioteket om landskapslitteratur… med mera. Trevlig läsning!

KSLA Nytt 1-2016

Årets första nummer. Räddaren i nöden, hållbart samhälle genom biobaserad ekonomi. Laxen i Östersjön går mot bättre tider. Fåglarna trivs i ”nya” skogen. IT-revolution i skogen. God arbetsmarknad för skogsakademiker, men för få söker utbildningarna. Skogsbruket och artskyddsförordningen. Klimateffekter med biobränsle. Med mera!

KSLA Nytt 1-2016

Årets första nummer. Räddaren i nöden, hållbart samhälle genom biobaserad ekonomi. Laxen i Östersjön går mot bättre tider. Fåglarna trivs i ”nya” skogen. IT-revolution i skogen. God arbetsmarknad för skogsakademiker, men för få söker utbildningarna. Skogsbruket och artskyddsförordningen. Klimateffekter med biobränsle. Med mera!

Kompetensförsörjning – en förutsättning för att utveckla svensk livsmedelsproduktion

Slutrapport från KSLA:s kommitté för kompetensförsörjning inom livsmedelssystem.

Kompetensförsörjning – en förutsättning för att utveckla svensk livsmedelsproduktion

Slutrapport från KSLA:s kommitté för kompetensförsörjning inom livsmedelssystem.