Forskning inom den gröna sektorn – KSLAT nr 13-2005


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

– ekonomisk tillväxt, ekosystemhälsa och välbefinnande

Nitton organisationer utarbetade under 2004 med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien(KSLA) som plattform ett gemensamt dokument med visioner för inriktning av och innehåll i den framtida forskningen och innovationsverksamheten inom den gröna sektorn. Dokumentet utgick från den gröna sektorns omfattande betydelse för landets välstånd nu och i framtiden, den gröna sektorns förmåga att förbättra välstånd och samtidigt utveckla ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet samt nuvarande FoU-verksamhetens status inom den gröna sektorn.

Dokumentet, och andra liknande dokument från enskilda aktörer inom FoU-sektorn, fick god effekt. Från att den forskningspolitiska debatten i början av propositionsarbetet pekat ut endast teknik och medicin som områden som avsågs prioriteras i den då kommande forskningspolitiska propositionen, omfattar den nu av riksdagen antagna propositionen ett tredje område som prioriteras lika högt som medicin och teknik, nämligen hållbar utveckling. Planerings- och strategiarbetet för den kommande forskningspolitiska perioden 2006–2008 startar under hösten hos de olika aktörerna inom forsknings- och innovationssystemet.

Syftet med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens konferens var flerfaldigt:
– att informera om vad den forskningspolitiska propositionen innebär för den gröna sektorn,
– att ange åtgärder för hur forsknings- och innovationssystemet från råvara till färdig produkt ska kunna integreras
– att visa på behovet av att de ekonomiska löften som utställs i den forskningspolitiska propositionen infrias åtminstone till angivna belopp,
– att mellan aktörerna inom den gröna sektorns forsknings- och innovationssystem påbörja en diskussion om prioriteringar och inriktning av forskning för tillväxt och uthållighet.


Freja ANH 2010-9

Freja ANH 2010-9

Verksamhetsberättelse 2019 – KSLAT nr 2-2020

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2019.

Verksamhetsberättelse 2019 – KSLAT nr 2-2020

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2019.

Freja10_2012

Freja10_2012

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.