Konferensen Blåmusslor klarar västkustens vatten handlar om storskalig musselodling i ett akva-agro kretsloppsperspektiv. Övergödningens negativa effekter, där lantbruket står för en stor del av näringsläckaget, är välkänt sedan länge. Det är framförallt kväve som ska återföras från hav till land i ett miljöanpassat kretslopp. Musselodlingen kan då ha samma uppgift som en fånggröda har inom lantbruket och fungerar också som en miljö- och ekonomisk motor i ett akva-agrokretslopp av näringsämnen från hav till land.
Samtidigt är det en kretsloppsanpassad livsmedelsproduktion. Cirka en tredjedel av den skördade biomassan används inte för human konsumtion, men kan tas tillvara för användning inom lantbruket varifrån en betydande del av näringsämnena härstammar. Det gäller således att utveckla teknik så att hanterliga och på marknaden attraktiva produkter skapas. Det betyder att verksamheten kan tjäna som brukare av en outnyttjad resurs, fångstgröda för närsalter, producent av ett värdefullt livsmedel och återförare av användbara produkter till landmiljön. Detta är särskilt värdefullt med tanke på att en utbyggd musselnäring måste vara kretsloppsanpassad.
EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.
Med bl a lite om bibliotekets arbete med Karin Greens GMO-klippsamling.
Här tecknas behoven, hoten och möjligheterna avseende FoU, teknikutveckling och innovation i skogsbruket, tillsammans med förslag på hur en nationell satsning kan bidra till att säkra Sveriges position avseende världsledande, uthållig skogsteknik och skogsindustriell tillväxt.
…
