En rad utvärderingar visar att ekosystemens hälsa sviktar och att de gröna näringarna i många regioner är ekonomiskt trängda i Sverige, i EU och i världen. På miljöområdet visade FNs Millennium Assessment att flertalet av jordens ekosystem producerar under sin förmåga på grund av mänskligt orsakad miljöpåverkan. Om alla miljöpåverkande verksamheter inte bara betalade för den arbetskraft, det kapital, och de naturresurser de tog i anspråk, utan också för det miljöarbete som krävs för att omhänderta verksamhetens miljöpåverkan, skulle det uppstå en ny marknad. Och den som skulle få betalt var givetvis den som utförde miljötjänsten – vanligtvis en grön näringsidkare på landsbygden.
En sådan marknad skulle också vara ett sätt att återupprätta den bortglömda ekonomiska produktionsfaktorn– historiskt kallad jord eller mark. Med dagens miljösituation måste även naturens förmåga att ta hand om ekonomins miljöpåverkan, och återskapa avfall och utsläpp till förnybara resurser, inte bara förmågan att leverera råvaror, uppmärksammas. Följ med oss på jakten på framtidens styrmedel – denna skrift handlar om möjligheterna att skapa en grön marknadskraft till lantbrukets och landsbygdens fromma, men också till gagn för den hållbara storstaden, det ansvarstagande företagandet och en långsiktig samhällsekonomi.
Maten och måltiden har stor social och kulturell betydelse för människor i hela världen.
I början av 1990-talet drogs riktlinjerna upp på Logården för att storskaligt jämföra olika odlingssystem och Logården delades i tre delar med olika växtföljder: konventionellt, ekologisk och integrerat. I september 2012 förlade KSLA ett seminarium till Logården där resultat och erfarenheter från försöken redovisades och diskuterades. Denna skrift dokumenterar detta seminarium.
Fakta och värderingar. Vad styr politiken för de gröna näringarna? • Skoglig kompetensförsörjning • Markanvändningen, maten, klimatet och miljön • Framtidens teknik • Småorten och landsbygdens utveckling • Skogen brinner! Igen! • Och mer!
