Hankgärdsgården – en teknisk innovation från tidig medeltid – var den dominerande hägnadsformen ända fram till taggtråden tog vid i början av 1900-talet. Hankgärdsgården krävde visserligen väldiga virkesmängder men den gjorde det möjligt att effektivt skydda och hägna stora områden.
Hägnadssystem och hägnaderna i sig, har varit relativt lite belysta i modern agrarhistorisk forskning trots den betydelse de haft för jordbruket under många hundra år. På ett tvärvetenskapligt sätt försöker författaren kasta ljus över hägnadernas betydelse från 1600-talet fram till den stora omdaningen av lantbruket i början av förra seklet. För första gången ges här underlag för beräkningen av deras omfång och utbredning, men här finns även utförliga beskrivningar av hur själva stängslingsarbetet gick till.
Stängsling var ett omfattande arbete för jordbrukarna. Vid mitten av 1800-talet beräknas det ha funnits hela 100 000 mil gärdsgård i landet. Hur stor belastning det blev för landets jordbrukare att hålla dem i stånd, är en fråga som boken ställer. Hur påverkades arbetet av att kraven på hägnaderna ändrades – i stället för att stänga ute boskapen skulle den nu stänga den inne? Svaren kan väsentligen bidra till ny kunskap om det gamla agrara produktionslandskapet och de stora förändringarna det genomgick efter jordreformerna. Detta kan i sin tur ge ökade insikter om hur landskapsvården ska bedrivas idag.
Örjan Kardell är doktorand vid Avdelningen för agrarhistoria vid SLU, Ultuna, och Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640–1900 är hans doktorsavhandling.
Författare: Örjan Kardell
Inskannad pdf, kvaliteten är inte den bästa.
Välkommen till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek och arkiv BAHP, d v s enheten Bibliotek, arkiv och historiska projekt, presenterar här sin verksamhet och de tjänster som biblioteket och arkivet kan erbjuda.
Nobody would argue against the necessity of developing sustainable agriculture. But as usual there may be several pathways that lead to the goal. The 2003 Bertebos Conference explored one of them: the possibility of developing European agriculture into an ecosystem services provider.
Diffust läckage från åkermark står för en stor del av tillförseln av både kväve och fosfor till vattenmiljön. Arbetet med vattenvård i de nya miljömålen samt i ramdirektivet för vatten kommer att ge ytterligare ökat fokus på denna källa och tillförselväg. Syftet med konferensen var att sammanfatta och sprida den senaste kunskapen om vattenvård i lantbruket.
Ett inspirationsdokument om de gröna näringarnas och livsvetenskapernas roll i Sveriges utveckling mot ett hållbart samhälle
