På vårt middagsbord finns det ofta mat från hela världen. Vi har vant oss vid att kunna köpa alla slags frukter och grönsaker oavsett vilken årstid det är och importerar även när det är högsäsong för svenska produkter. Varifrån kommer ursprungligen den mat som vi äter i Sverige? Vilka ”omvägar” har den tagit innan konsumenten köper den i butiken? Vilken resa har gurkan, biffen och torsken gjort innan den hamnar på middagsbordet? Hur lång tid har gått sedan grisen slaktades eller torsken fiskades? Vad kan man utläsa av livsmedelsförpackningen? Har jakten på lågprismaten förändrat vår livsmedelskarta? Hur är det möjligt att maten är billigare trots att den transporteras runt hela jorden? Vad kostar transporterna av maten – har hänsyn tagits till miljökostnader? Även foder importeras och frågan är hur ”svenskt” är egentligen det svenska köttet? Hur är den långväga maten producerad? Detta är frågor som konsumenter ställer sig när de står i butiken och ska göra sina livsmedelsval. Med denna skrift vill Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien öka kunskapen om vår mat och dess ursprung.
Text: Roger Olsson
Ett KSLAT-nummer i huvudsak om perioden från 1972, då FN:s första konferens om mänsklig miljö i världen hölls i Stockholm, fram till de utvecklingsmål vi arbetar med idag.
I början av 1990-talet drogs riktlinjerna upp på Logården för att storskaligt jämföra olika odlingssystem och Logården delades i tre delar med olika växtföljder: konventionellt, ekologisk och integrerat. I september 2012 förlade KSLA ett seminarium till Logården där resultat och erfarenheter från försöken redovisades och diskuterades. Denna skrift dokumenterar detta seminarium.
Den 15 mars 2016 gjorde Skogsskötselkommittén en exkursion till Bjurholms kommun, ca 8 mil väster om Umeå. Detta är rapporten.
En handskrift om 1700-talsmedicin vid Veterinärinrättningen i Skara
Det allra första numret av KSLA:s nyhetsbrev Aktuellt från KSLA, som ersätter KSLA Nytt & Noterat.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens synpunkter på regeringens forskningspolitik.
A summary of the discussions at an international conference on forests and the climate in March 2018. The aim was to facilitate dialogue among experts representing different views related to forest management and climate change mitigation, to help advance scientific understanding, and to identify knowledge gaps and priorities for future research and data collection.
