År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
Frågorna kring skyddet av våra vattenresurser är fortsatt högaktuella. Hur ska vi skydda våra grödor utan att förstöra miljön? Både lantbruket och myndigheterna har att hantera en rad lagar och förordningar som tjänar till att minska riskerna för användare, konsumenter och miljö. Vad vet vi idag om växtskyddsmedlens miljöpåverkan? Har utvecklingen gått åt rätt håll?
Syftet med KSLA:s konferens hösten 2008 var att samla forskare, myndighetsexperter och avnämare på området för att reda ut kunskapsläget och debattera några aktuella frågeställningar: Hur är läget i Europa och Sverige? Vad betyder halterna i vattnet? Hur hanterar vi risker och vad innebär det nya handlingsprogrammet?
Skogsfrågor i vid bemärkelse regionaliseras och globaliseras snabbt. Samtidigt står Sverige relativt illa rustat, personellt och institutionellt, att möta och dra nytta av denna internationalisering. För att komma till rätta med bristerna och bygga upp en resurs- och rekryteringsbas krävs analyser, målformuleringar, planering, strategier och åtaganden från såväl institutioner och myndigheter som företag och internationella organisationer.
A booklet which aims at providing an insight into Swedish forestry practice and a glimpse into why the forest means so much to Swedish people.
Kunskapens Krona, Nya ledamöter och pristagare, Svenskt intresse för kapacitetsuppbyggnad i albanskt skogsbruk, Aktuell ledamot: Pernilla Ivarsson, Fiskekommittén – kommitté på hugget!
Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.
