År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
Frågorna kring skyddet av våra vattenresurser är fortsatt högaktuella. Hur ska vi skydda våra grödor utan att förstöra miljön? Både lantbruket och myndigheterna har att hantera en rad lagar och förordningar som tjänar till att minska riskerna för användare, konsumenter och miljö. Vad vet vi idag om växtskyddsmedlens miljöpåverkan? Har utvecklingen gått åt rätt håll?
Syftet med KSLA:s konferens hösten 2008 var att samla forskare, myndighetsexperter och avnämare på området för att reda ut kunskapsläget och debattera några aktuella frågeställningar: Hur är läget i Europa och Sverige? Vad betyder halterna i vattnet? Hur hanterar vi risker och vad innebär det nya handlingsprogrammet?
I skriften Matens kvaliteter presenteras de viktigaste kriterierna som kännetecknar kvalitet från olika aspekter och för olika individer.
Detta är en rapport från Landskapsforum hos KSLA 7–8 april 2016, där temat var Samarbetsnätverk i landskapet – möjligheter och utmaningar.
Strömmande vatten har många värden och ofta är det konkurrens om denna naturresurs. Vattenkraften anses vara ett av de ”renaste” energislag. Å andra sidan är våra nationalälvar och återstoden av mindre, strömmande vattendrag mycket värdefulla för turism- och landsbygdsutveckling.
Årets sista KSLAT: jordbruksteknisk integration, jordbruksbistånd, veterinäryrkets utveckling, blåtungevirus i Sverige, fladdermössens vara eller icke vara.
