Akademisammankomst i Skara den 11 september 2003 Sammanfattning av föredrag och diskussion
Svensk nötkreatursavel har ett mycket högt anseende internationellt. Sedan femtio år har man framsynt avlat med hänsyn inte bara till avkastning och utseende utan också till djurens ärftliga sjukdomar och sundhetsegenskaper. Det har varit möjligt tack vare samkörningar med registreringar av djurens sjukdomsförlopp i ko-kontrollen och via distriktsveterinärernas rapporteringssystem. Detta har lett till att svenska djur i dag kombinerar hög avkastning med friskhet och sundhet, vilket gör att de är attraktiva för export.
Sveriges nöt- och mjölkproducenter har ett unikt material med djupfryst och fortfarande fertil sperma från tjurar som levde för femtio år sedan. Dessutom har vi registrerat produktions-, avels- och sjukdomsdata över de djur som fötts och producerat under denna tid. Materialet ger underlag för forskning och utveckling och har mycket stort kommersiellt intresse.
Inom växtodlingen har ny teknik skapat möjligheter att anpassa odlingsinsatserna till behovet av växtnäring och andra insatser för att öka skörden och minska läckaget. Det gäller Global Positioning Systems (GPS), skördekartering, nya analysmetoder av marknäringsinnehåll, bördighetskriterier och geografiska informationssystem (GIS). Också denna information, lagrad i databaser, utgör ett bra underlag för forskning och utveckling och är kommersiellt intressant. Hur dessa databaser ska hanteras bör analyseras och diskuteras, inte minst med avseende på hur de ska användas för utveckling och forskning. Den enskilde producentens integritet, äganderätt och rättsskydd måste också beaktas.
Endast digital publicering.
Bibliografisk förteckning uppgjord av Per Magnus Hebbe
Bjärehalvöns agrara utveckling under 1700- och 1800-talet
…