Agr.dr Catharina Svala, verksam vid högskolan i Halmstad, skriver om ekonomibyggnaderna – denna ofta anonyma samling hus – vilka är en viktig del av vårt kulturarv, samtidigt som de är och har varit en förutsättning för lantbruket på våra breddgrader. Olika bygder har givit dem olika karaktärer, men det finns också tydliga generella utvecklingsmönster. Landsbyggmästarna har ända in i våra dagar givit lantbruket en egen byggnadstradition. Ladugårdar, stallar, höns- och svinhus, lador och magasin har formats av produktion och teknik. Olika tiders ideal har satt sina spår i formgivningen, både i stort och i detaljer. Även de allra minsta husen, brygghus och källare, behandlas liksom landskapets nya element, maskinhallar och silotorn. Författaren diskuterar också hotet mot byggnaderna och deras nutida användning ur produktions- och bevarandeaspekter. Dessa byggnader är omistliga för lantbrukets utveckling och landsbygdens kulturmiljö.
Författare: Catharina Svala.
Inskannad pdf.
Ett KSLAT-nummer i huvudsak om perioden från 1972, då FN:s första konferens om mänsklig miljö i världen hölls i Stockholm, fram till de utvecklingsmål vi arbetar med idag.
Sammanfattning av en konferens som KSLA:s Kommitté för matkvalitet och folkhälsa arrangerade den 24 september 2009 i samråd med Livsmedelsföretagen, Livsmedelsverket och Sveriges Konsumenter. Syfte: att ge underlag till en vetenskapligt baserad och nyanserad diskussion om användningen av tillsatser det svenska livsmedelsutbudet.
Redovisning av ett projekt inom Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning med syftet att utifrån aktuell forskning samt tillgänglig kunskap och erfarenhet göra synteser och se vad som kan tillämpas i praktiken inom kvävehushållning i praktiskt jordbruk
…
