Agr.dr Catharina Svala, verksam vid högskolan i Halmstad, skriver om ekonomibyggnaderna – denna ofta anonyma samling hus – vilka är en viktig del av vårt kulturarv, samtidigt som de är och har varit en förutsättning för lantbruket på våra breddgrader. Olika bygder har givit dem olika karaktärer, men det finns också tydliga generella utvecklingsmönster. Landsbyggmästarna har ända in i våra dagar givit lantbruket en egen byggnadstradition. Ladugårdar, stallar, höns- och svinhus, lador och magasin har formats av produktion och teknik. Olika tiders ideal har satt sina spår i formgivningen, både i stort och i detaljer. Även de allra minsta husen, brygghus och källare, behandlas liksom landskapets nya element, maskinhallar och silotorn. Författaren diskuterar också hotet mot byggnaderna och deras nutida användning ur produktions- och bevarandeaspekter. Dessa byggnader är omistliga för lantbrukets utveckling och landsbygdens kulturmiljö.
Författare: Catharina Svala.
Inskannad pdf.
2025 års sista nummer av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift.
Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark – livsmedel – människa. Sammanfattning av ett KSLA-seminarium den 15 oktober 2009 i samarbete med SLU/MAT21, Lantmännen Food R&D, SLU/Mark och miljö, LRF.
Kommitténs övergripande mål har varit ökad insikt om den biologiska mångfaldens historiska utveckling, nutida tillstånd och tänkbara framtid.
Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.
