I 130 år har Sverige haft utrikesbevakning på jordbruksområdet. Uppdragets innehåll och geografiska täckning har varierat, liksom dess tjänstebenämning. Till en början handlade det om att finna avsättning för svenska mejeriprodukter, men också om att analysera och rapportera om jordbrukets utveckling på stationeringsorten.
Lantbruksrådens uppdrag förändrades med jordbrukspolitiken; miljöfrågor och globala livsmedelsfrågor fick med tiden en mer framskjuten position och arbetet förändrades på ett grundläggande sätt med det svenska medlemskapet i EU.
Svenska lantbruksråd har varit en viktig förmedlande länk i en rad frågor de senaste hundra åren. Men det är helheten av lantbruksrådsbefattningens arbete som är det viktiga. Institutionella och personliga kontakter, närvaro över år och decennier, konstans, institutionellt minne, ett nätverk som vidgas och förnyas, är arbetets kärna. I en värld som knyts samman av handelsströmmar, migration och miljöfrågor kommer detta att även framgent vara viktigt.
Redaktion: Inge Gerremo, Ingemar Nilsson, Bengt-Olof Svensson och Per Eriksson.
Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.
Denna skrift är tyvärr slut i tryck.
Sammanfattning av konferensen ”Lokal mat – från produktion till konsumtion” den 7 april 2011 i samarbete med LivsmedelsSverige och MAT21, SLU.
Caseutmaning, skog, avreglering av genomiska tekniker och annat.
I början av 1990-talet drogs riktlinjerna upp på Logården för att storskaligt jämföra olika odlingssystem och Logården delades i tre delar med olika växtföljder: konventionellt, ekologisk och integrerat. I september 2012 förlade KSLA ett seminarium till Logården där resultat och erfarenheter från försöken redovisades och diskuterades. Denna skrift dokumenterar detta seminarium.
…
