KSLAT nr 3-2023

KSLAT har fått en ny form. Tidskriften har förändrats med sin tid och bytt såväl namn som form och typ av innehåll genom åren. Nu ändrar KSLAT återigen form, och delvis innehåll. Under senare tid har KSLAT haft karaktären av temanummer. Från och med nu är tanken att varje nummer ska visa KSLA:s bredd.


Sara Österman – ny akademisekreterare från årsskiftet Mer information
Mer information

Innehåll

Artiklar

  • Jordbruksregleringen under 1900-talet – ett dokumentationsprojekt
  • Afrikansk svinpest för första gången i Sverige
  • Om behovet av material från skogen för hållbar förvaltning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
  • Agtech competence: urgent needs and possible pathways

Reflektioner

  • Det obligatoriska stycket
  • Kris, kunskap och ett KSLA

Bokanmälning

  • Majsens historia – mångfald in situ eller mångfald ex situ

Notiser

  • Den gröna sektorn i kulturen
  • Samling kring det skogliga kulturarvet
  • Klimatanpassning en fråga om riskhantering
  • Vägval i skogen
  • Forskning och innovation för en föränderlig värld – KSLA:s inspel till regeringens forskningspolitik
  • Utlysning, Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö
  • KSLA:s anslag – exempel på finansierade projekt

Hästen – en resurs i dagens samhälle – KSLAT nr 4-2000

Hästen – en resurs i dagens samhälle – KSLAT nr 4-2000

Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?

Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?

Vad gör vi när vi inte vet? – KSLAT nr 2-2004

Jag tror att alla har kommit i kontakt med den här typen av frågor och befunnit sig i beslutssituationer då det har varit brist på kunskap.Det kanske också är så att vi lika ofta har befunnits oss i en situation där vi har trott att vi har mer kunskap än vad vi i själva verket har.

Vad gör vi när vi inte vet? – KSLAT nr 2-2004

Jag tror att alla har kommit i kontakt med den här typen av frågor och befunnit sig i beslutssituationer då det har varit brist på kunskap.Det kanske också är så att vi lika ofta har befunnits oss i en situation där vi har trott att vi har mer kunskap än vad vi i själva verket har.

Skogliga begrepp och definitioner – KSLAT nr 7-2019

För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter lägger samma betydelse i olika begrepp. Definitioner ändrar innebörder i tid och rum, vilket understryker betydelsen av att regelbundet hitta ett gemensamt språk. Denna skrift är ett första steg att strukturera dialogen om skogens framtida förvaltning.

Skogliga begrepp och definitioner – KSLAT nr 7-2019

För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter lägger samma betydelse i olika begrepp. Definitioner ändrar innebörder i tid och rum, vilket understryker betydelsen av att regelbundet hitta ett gemensamt språk. Denna skrift är ett första steg att strukturera dialogen om skogens framtida förvaltning.