Landskapet: restprodukt eller medvetet skapat? – KSLAT nr 5-2001

Denna rapport från en konferens 3 oktober 2000 anlägger ett helhetsperspektiv på det svenska landskapet och dess förändring.


Nominera mottagare av akademiens priser och belöningar – senast 15 april Mer information
Mer information

En avsikt med konferensen var att utforska vad som kännetecknar storskaliga landskapsförändringar som problem, med särskilt fokus på makronivåns ouppmärksammade eller annorlunda egenheter. Syftet var

  • att öka kunskapen och medvetenheten om de storskaliga landskapsförändringarna,
  • att bidra till att de storskaliga landskapsförändringarna uppmärksammas och analyseras genom miljöövervakning och forskning, samt
  • att bidra till att de storskaliga landskapsförändringarna beaktas i miljökonsekvensbeskrivningar och politiska beslut.

Pdf:n är inscannad och håller låg kvalitet.


KSLAT 4-2010 Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat

Skogen har en viktig roll som koldioxidsänka men också en annan, sannolikt mer betydelsefull roll som utgångsmaterial för förnyelsebar och koldioxidneutral energi eller för att ersätta energiintensiva material som stål och betong.

KSLAT 4-2010 Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat

Skogen har en viktig roll som koldioxidsänka men också en annan, sannolikt mer betydelsefull roll som utgångsmaterial för förnyelsebar och koldioxidneutral energi eller för att ersätta energiintensiva material som stål och betong.

Workshoprapport: Framtidens skogsakademiker

Rapport från en workshop den 19 nov 2013. Vi blickade ca 30 år framåt i tiden och ställde oss två frågor: vilka är skogsbrukets framtida kompetensbehov? Och hur ser framtidens skogsakademiker ut?

Workshoprapport: Framtidens skogsakademiker

Rapport från en workshop den 19 nov 2013. Vi blickade ca 30 år framåt i tiden och ställde oss två frågor: vilka är skogsbrukets framtida kompetensbehov? Och hur ser framtidens skogsakademiker ut?

Jordbruk – ekologi – samhälle – KSLAT nr 4-2004

Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?

Jordbruk – ekologi – samhälle – KSLAT nr 4-2004

Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?

SOLMED nr 64 Brøndegaard Volym 1 Etnobotanik

Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.

SOLMED nr 64 Brøndegaard Volym 1 Etnobotanik

Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.