Sveriges ängar och hagar är innehållsrika kulturminnen men också levande natur, en natur som erbjuder rik biologisk mångfald och viktiga ekosystemtjänster.
Dessa kulturskatter är beroende av att det finns bönder som vill fortsätta att använda dem för husdjursskötsel. De kan bara bevaras genom att brukas. Men det förutsätter att bönderna får betalt för de kollektiva nyttigheter som de producerar. Bristande lönsamhet är en viktig orsak till att allt flera bönder, gårdar, betesdjur och därmed också ängs- och hagmarker försvinner.
Det behövs policyinstrument som kan bryta den negativa trenden för våra ängar och hagar, ekonomisk-politiska styrmedel, branschsatsningar av olika slag, produktutveckling och förädling – och inte minst ökat engagemang och ansvarstagande såväl hos politiker och ansvariga myndigheter som inom jordbruket och bland konsumenter.
Detta diskuterades hos KSLA vid ett seminarium i november 2016 och en uppföljande workshop i februari 2017.
Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.
This issue of the Academy’s journal describes the tenure development in Sweden during the last 500 years. The aim is to identify different actors and stages of the development, using possession rights and non-exclusive user rights as a point of departure.
This policy document for KSLA was adopted by the Academy Collegium on 1 December 2020.
Förvaltningen av mark och landskap präglas av snävt sektorstänkande som hotar landskapets olika värden. KSLA:s Landskapskommitté lyfter i ett flertal artiklar fram betydelsen av en helhetssyn för alla som arbetar med landskap i skötsel och förvaltning, och behovet av en nationell landskapsstrategi.
KSLA:s Skogsskötselkommitté gjorde en exkursion till Nordmarka och Oslo den 23–24 april 2015. Här är rapporten.
