För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter har samma förståelse för vad som menas med olika begrepp och lägger samma betydelse i dem. För många begrepp saknas idag entydiga definitioner och det förekommer också överlappande begrepp.
Idéhistorisk forskning visar att definitioner alltid ändrar innebörder i tid och rum. Det understryker betydelsen av att olika aktörer regelbundet hittar ett gemensamt språk för att inte tala förbi och missförstå varandra.
Denna skrift ska ses som ett första steg att strukturera den viktiga dialogen om skogens framtida förvaltning.
Författare: Monika Stridsman och Tomas Lundmark
Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.
KSLAT 7-2019 som pdf.
Till bläddringsbar version (gratisapp, innehåller reklam)
För lärare, KSLAT 7-2019 hos Utbudet.se
Denna skrift presenteras vid seminariet ”Diffusa definitioner driver dum debatt” den 20 november.
Arbetsgruppen har arbetat utifrån dagens polariserade skogsdebatt, som inte bara grundar sig på skogsbrukets faktiska konsekvenser för biologisk mångfald och klimat utan också på allmänhetens negativa upplevelser av dagens skogsbruksmetoder. Framför allt tycker man inte om hyggen. Gruppens arbete har resulterat i drygt trettio idéer som skulle kunna minska spänningarna i samtalet kring den brukade skogen.
Reformeringen och tillämpningen av EUs nya jordbrukspolitik innebär starkt förändrade villkor för jordbruket. De senaste resultaten från WTO-förhandlingarna bidrar ytterligare till att förstärka den bilden.
”Vi håller på att såga av den gren vi sitter på”, Nätverk för skoglig omvärldsanalys och resursutveckling, Skogen svår nöt i kommande klimatavtal, Intensivodling ger betydligt mer skog– men det tar tid, Rennäringens framtid står på spel – varför är det så tyst?
Det vill säga alla verk om fiskarna – i översättning från latinet.
