Skogsskadornas konsekvenser berör en stor del av samhället. Ökade skaderisker för skogen, bland annat som en följd av klimatförändringar, kräver engagemang från många parter. KSLA:s skogskadekommitté har sammanfattat sitt treåriga arbete på området i denna skrift.
Skogen i Sverige och internationellt riskerar att drabbas av en ökad mängd skador framöver som påverkar både tillväxten och trädens överlevnad negativt. Klimatförändringarna är en viktig faktor som skapar en stor osäkerhet inte minst beroende på ett ökat sjukdomstryck, stormar och bränder.
KSLA:s Skogsskadekommitté har under tre år arbetat med att öka kunskapen om skogsskador, höja kompetensen samt belysa skogsskadornas koppling till klimatförändringarna.
Granbarkborrens härjningar, möjligheter med fjärranalys, skogsskötselstrategier och kulturella perspektiv på skogsskador är exempel på spännande områden som tas upp i denna skrift.
Denna skrift presenterades vid ett seminarium den 6 december: Skogsskador – idag och i morgon.
Till bläddringsbar pdf (gratisapp, innehåller reklam).
KSLA:s ledamöter behöver inte beställa skriften, den kommer per automatik till brevlådan.
En rapport från projektet ”Mat för livet”.
Ängar och hagar är innehållsrika kulturminnen men också levande natur, som erbjuder rik biologisk mångfald och viktiga ekosystemtjänster. Dessa kulturskatter kan bara bevaras genom att brukas. Men det förutsätter att bönderna får betalt för de kollektiva nyttigheter som de producerar. Policyinstrument, engagemang och ansvarstagande krävs för att bryta den negativa trenden för våra ängar och hagar.
År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
…
