Klimat och miljö i förändring – varifrån ska vi ta vår mat? – KSLAT nr 8-2007


Al Gore utsedd till hedersledamot i KSLA som erkännande för sitt inspirerande och långsiktiga ledarskap i klimatfrågan Mer information ✕
Mer information

Hur påverkar vårt leverne i den rika världen de som lever i den fattiga? Vi ser torka i Australien, översvämningar i Indonesien, skyfall i Europa och i Afrika som där ofta leder till omfattande jorderosion. Rapporterna om hur vi människor bidrar till klimatförändringarna är många. Men vilka konsekvenser får klimatförändringarna för möjligheterna att mätta allas munnar? Vilken roll kan det svenska jordbruket spela, hur ska man balansera städernas behov av att växa med behovet av att bevara värdefull åkermark? Kommer klimat- och miljöförändringar att leda till förändringar ända in i vår vardag? Kan vi fortsätta med vår livsstil? Varifrån ska vi få vår mat? Vilket ansvar har den svenska regeringen, riksdagen, kommuner och landsting? Vilken roll spelar vetenskapssamhället, den privata sektorn, frivilligorganisationer och media? Finns modet hos våra beslutsfattare att ställa dessa frågor och att hantera dem och hur ser vars och ens eget ansvar ut?

Detta var några av de frågeställningar som diskuterades den 18 april 2007 under seminariet Klimat och miljö i förändring – Varifrån ska vi ta vår mat? som arrangerades av FNs livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) den svenska FAOkommittén som är knuten till Jordbruksdepartementet, Sveriges lantbruks universitet (SLU), Sida, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svenska kyrkan, Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Länsstyrelsen i Västra Götaland och frivilligorganisationen Den goda jorden.


Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog – KSLAT nr 8-2012

Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.

Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog – KSLAT nr 8-2012

Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.

SOLMED nr 20 Den svenska växtförädlingens historia

Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet

SOLMED nr 20 Den svenska växtförädlingens historia

Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet

Beredskap är det nya gröna SOLMED nr 83

Vad historien lär oss om de areella näringarnas betydelse

Beredskap är det nya gröna SOLMED nr 83

Vad historien lär oss om de areella näringarnas betydelse

Skogsnäringens framtida kompetensförsörjning – KSLAT nr 2-2015

Kompetensförsörjningen är ett problem för skogsnäringen. KSLA:s Kommitté för kompetensförsörjning har arbetat i tre år med frågan. Denna skrift sammanfattar arbetet och kommitténs slutsatser.

Skogsnäringens framtida kompetensförsörjning – KSLAT nr 2-2015

Kompetensförsörjningen är ett problem för skogsnäringen. KSLA:s Kommitté för kompetensförsörjning har arbetat i tre år med frågan. Denna skrift sammanfattar arbetet och kommitténs slutsatser.