Yrkesmässigt arbetande landsbygdsutvecklare har alltmer blivit en strategisk resurs som ”utvecklingspiloter” i en tid när svensk landsbygd snabbt skiftar karaktär, och innehåller både negativa och positiva tendenser: Jord och skog ger allt mindre sysselsättning men dominerar fortfarande bygdemiljön. Glesbygderna i Smålands och Norrlands inland hotas av snabb avfolkning. Tätortsnära landsbygd tycks bli attraktiv som bomiljö men kräver serviceutveckling och småföretagande, bl.a. i en växande upplevelsesektor.
I denna rapport redovisar professor emeritus Ulf Renborg och en stödgrupp av sakkunniga ett första förslag till kurser vid några olika universitet och högskolor, som kan vara av intresse för yrkesverksamma i denna miljö.
Först ges en framtidsinriktad bild av landsbygdsutvecklarens arbetsuppgifter och kompetensbehov. I övrigt redovisas ett 15-tal kurser som exemplifierar ett möjligt matnyttigt utbud inom områdena landsbygdsutveckling, småföretagande, turism och projektledning. Någon fullständig kartläggning av möjligheterna har ej eftersträvats. Det utbud som exemplifieras täcker ett fortbildningsbehov som även kan intressera politiker och planerare på riks-, läns- och kommunplanet, handläggare av utvecklingsstöd exempelvis via EU:s strukturfondsmedel vid myndigheter, banker, intresse- och ideella organisationer osv. Rapporten kan även vara av intresse för fortbildningsanordnare vid universitet och högskolor liksom vid folkhögskolor.
Text: Ulf Renborg
Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.
Kunskap om svensk jordbrukspolitik från tre olika källor: jordbrukspolitiska utredningar, propositioner och forskning.
Välkommen till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek och arkiv BAHP, d v s enheten Bibliotek, arkiv och historiska projekt, presenterar här sin verksamhet och de tjänster som biblioteket och arkivet kan erbjuda.
Vid KSLAs workshop Jakten på den gröna marknadskraften – del 2, deltog representanter från industri, jordbruk, skogsbruk, naturskydd, myndigheter och forskning och diskuterade nästa generations styrmedel som väver samman miljö och marknad till gagn för konkurrenskraft och miljömål. Målet var att ge kunskap så att Norden inom EU och inom WTO kan bidra till ett grönare regelverk, exempelvis inför nästa omgång EU-program 2014.
