Yrkesmässigt arbetande landsbygdsutvecklare har alltmer blivit en strategisk resurs som ”utvecklingspiloter” i en tid när svensk landsbygd snabbt skiftar karaktär, och innehåller både negativa och positiva tendenser: Jord och skog ger allt mindre sysselsättning men dominerar fortfarande bygdemiljön. Glesbygderna i Smålands och Norrlands inland hotas av snabb avfolkning. Tätortsnära landsbygd tycks bli attraktiv som bomiljö men kräver serviceutveckling och småföretagande, bl.a. i en växande upplevelsesektor.
I denna rapport redovisar professor emeritus Ulf Renborg och en stödgrupp av sakkunniga ett första förslag till kurser vid några olika universitet och högskolor, som kan vara av intresse för yrkesverksamma i denna miljö.
Först ges en framtidsinriktad bild av landsbygdsutvecklarens arbetsuppgifter och kompetensbehov. I övrigt redovisas ett 15-tal kurser som exemplifierar ett möjligt matnyttigt utbud inom områdena landsbygdsutveckling, småföretagande, turism och projektledning. Någon fullständig kartläggning av möjligheterna har ej eftersträvats. Det utbud som exemplifieras täcker ett fortbildningsbehov som även kan intressera politiker och planerare på riks-, läns- och kommunplanet, handläggare av utvecklingsstöd exempelvis via EU:s strukturfondsmedel vid myndigheter, banker, intresse- och ideella organisationer osv. Rapporten kan även vara av intresse för fortbildningsanordnare vid universitet och högskolor liksom vid folkhögskolor.
Text: Ulf Renborg
Hur vet vi att vi vet? Exkursion. Att lösa klimatproblem på ett hållbart sätt. Skogsskötselns första stapplande steg. Så traktoriserades Sverige. Enaforsholmskursen 2017. Och mycket mer!
KSLAT nr 2-2000 Är älgen ett hinder för att nå de skogspolitiska målen?
Ekosystemtjänster är samlingsnamnet för nyttor som människor får av naturen. Begreppet har fått stort genomslag i debatt och politik men blir alltid en jämförelse mellan äpplen och päron och är av begränsat värde för en förvaltare av skog. Det tillför främst ny terminologi, inte ny kunskap.
…
