Landskapsplan Barksätter – inventering och gestaltningsförslag
Mary Francke-Gustafsson donerade 1983 Barksätters egendom till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien att förvaltas inom en stiftelse. Strategin för Barksätter innebär att all verksamhet skall bedrivas på det sätt som ger bäst ekonomiskt utbyte inom ramen för donationens syfte, med hänsynstagande till de kulturella och miljömässiga värdena.
Under jubileumsåret 2013 har stiftelsen bland annat etablerat en ädellövspark och slutfört denna inventering och gestaltningsplan. Syftet med projektet har varit att ta fram material om befintliga kvaliteter i landskapet, kopplat till dess träd, samt göra ett gestaltningsförslag för att tillföra ytterligare kvaliteter. I detta har upplevelsen från vägarna, att försköna landskapet på ett herrgårdsmässigt vis och att gynna gamla träd stått i fokus.
Landskapsarkitekt Daniel Nilsson har genomfört ett ambitiöst arbete med inventering av fastighetens karaktärsträd och kommit med stimulerande förslag på hur gårdens omgivningar kan gestaltas. KSLA:s och stiftelsens förhoppning är att arbetet kan inspirera och väcka idéer hos läsaren om hur landskapet kan förskönas.
Av landskapsarkitekt Daniel Nilsson. Inventeringskartor upprättade av Rositza Velikova.
Till landskapsplanens Appendix.
…
Om en östgötsk bondgårds ekonomiska historia 1786–1950.
”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”. Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift. En skogsägare kan göra stor skillnad i skogen men det tar lång tid innan det får riktigt genomslag.
KSLA har sett det som angeläget att belysa utvecklingen och föra en diskussion om de framtida förutsättningarna för en livskraftig livsmedelsproduktion i landet. En del av denna diskussion var överläggningsämnet vid akademiens sammankomst den 15 april 2004: ”Skall vi ha någon livsmedelsproduktion i Sverige i framtiden?”
