Beredskapslager för livsmedel 1920 och 1994. Under en stor del av 1900-talet, från cirka 1920 till 2000, spelade centrala beredskapslager för livsmedel en viktig roll för att kunna försörja landet i händelse av krig. I samband med första världskriget insåg man behovet av att ha ett nationellt beredskapslager för livsmedel.
Kartan från ca 1920 visar de olika centrala förråden som beslutades byggas i slutet av Första världskriget. Spannmålslagren återfanns inom de mer betydande spannmålsproducerande områdena i landet. Hallsberg som hade både ett centralt spannmålslager och ett stort fryshus var dessutom belägen i vid knutpunkt i det svenska järnvägssystemet.
Kartan från 1994 visar på den diversifierade utbredning som fanns i slutet av perioden av beredskapslager för livsmedel. Lager för livsmedel fanns huvudsakligen i norra Sverige medan det i södra Sveriges jordbruksbygder fanns varor som behövdes för en fortsatt produktion. Förhållandevis stora lager av vattenkemikalier och veterinärmedicin liksom fettråvaror fanns också lagrade.
Startsidebild: Lagerhus för lagring av spannmålsprodukter under krigsåren (Eslöv). Okänd fotograf, Järnvägsmuseet, Public domain.
Referat från seminariet ”Klimatnödläge inom de gröna näringarna – hur bidrar vi till lösningen?” den 7 november 2019.
Januari 2026: Kvinnors sysselsättning i de areella näringarna.
Vagn J Brøndegaard i Tierärztliche Umschau, nr 11, 1970, s 552–558.
Februari 2025: Karta som visar utbredningen av flottleder och flottgodsmängden år 1935.
