Andelen träda har varierat kraftigt över tid och för olika delar av landet om man ser det över en lång tidsperiod.
Redan under 1700-talet förekom på vissa platser olika system där man inkluderade viss foderproduktion på åkrarna eller att man började odla på de gamla ängarna. Man kan se dem som föregångare till moderna växtföljder. På 1800-talet vann cirkulationsjordbruket mark där man varierade odlingen och kunde inkludera spannmål, foder och träda på samma mark i fleråriga rytmer. En effekt blir att trädan fortsätter att minska under 1800-talet och 1900-talet för att ligga på sin lägsta nivå under 1980-talet.
Under efterkrigstiden ökade dock andelen träda i statistiken. Det kan eventuellt sättas samman med större strukturförändringar inom jordbruket, den totala åkerarealen liksom antalet jordbruk minskade, och ny teknik gjorde att många mindre åkrar inte längre kunde brukas med större maskiner och därför lades i träda. EU:s regelverk ändrades så att man efter 2007 inte behöver lägga en del av arealen i träda vilket förklarar nedgången under det tidiga 2000-talet. De sista 10 åren har trädan, när den minskat, hamnat på kring 6 % av totalarealen i landet, det vill säga ungefär de nivåer av träda som fanns för hundra år sedan.
Startsidebild: Land lagt i träda. Foto: Leonhard Lenz, CC0.
Behövs modern bioteknik i hållbart jordbruk? Referat från ett KSLA-seminarium med titeln ”Sustainable agriculture – does it need modern biotech?” med Pamela Ronald och Raoul Adamchek.
Rapport från ett rundabordssamtal den 20 maj 2024.
Det svenska biståndet är under omgörning. Hur det ska se ut i framtiden kommer att diskuteras under kommande år.
Vid seminariet ”Viltförvaltningen – dags för gemensamt ansvar” den 21 november 2017 avhandlades avsiktsförklaringen ”Handslaget” från 2016.
