Månadens karta 21

Socker är en produkt som är allmänt tillgänglig och som konsumeras mycket idag. På 1600-talet var det dock en mycket exklusiv vara och den svenska sockerproduktionen var baserad på importerade sockerrör. Produktionen var mer eller mindre hantverksmässig och skedde i liten skala. Detta förändrades då man kunde producera socker ur sockerbetan.


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Betodlingen i Europa startade i början av 1800-talet. Betodlingen i Sverige etablerades på 1830-talet och den första betsockerfabriken anlades i Malmö 1837 (Sockerbolaget 1973). Betodlingen och etablering av sockerbruk sker i huvudsak i Skåne, men även på andra platser, exempelvis Öland och Gotland. Platserna har en fördel av att det finns tillgång till kalk. Man behöver bränd kalk i processen att rena råsaften och hög kalkhalt i jorden är också bra för betan i sig som kräver högt pH-värde för att växa bra.

Det har skett en omfattande strukturrationalisering inom branschen. Sockerindustrin vid sekelskiftet kring år 1900 hör till de större industribranscherna i landet och det var ofta mycket storskaliga anläggningar, långt från de små sockerbruken som fanns tidigare. Industrierna var initialt enskilda företag, men redan år 1907 skedde en stor sammanslagning när Svenska Sockerfabriksaktiebolaget skapades.

Startsidesbild: Sockerbetor, En-cas-de-soleil, CC BY-SA 4.0.


Future Food Systems – the Role of Gene Edited Crops – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2021

Rapport från ett webbinarium den 15 oktober 2021.

Future Food Systems – the Role of Gene Edited Crops – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2021

Rapport från ett webbinarium den 15 oktober 2021.

Aktiv skogsskötsel minskar risker för skogsskador – KSLA Nytt & Noterat nr 4-2021

Rapport från en digital workshop den 10 november 2021.

Aktiv skogsskötsel minskar risker för skogsskador – KSLA Nytt & Noterat nr 4-2021

Rapport från en digital workshop den 10 november 2021.

Vart är vi på väg? – KSLA Nytt & Noterat nr 4-2021

Referat från sammankomsten den 14 oktober 2021 som handlade om transporternas betydelse för mat och klimat.

Vart är vi på väg? – KSLA Nytt & Noterat nr 4-2021

Referat från sammankomsten den 14 oktober 2021 som handlade om transporternas betydelse för mat och klimat.

Koll på kolet – nyckel till klimatnytta och ökad bördighet – Aktuellt från KSLA nr 4-2023

Rapport från ett hybridseminarium den 10 maj 2023.

Koll på kolet – nyckel till klimatnytta och ökad bördighet – Aktuellt från KSLA nr 4-2023

Rapport från ett hybridseminarium den 10 maj 2023.