Karaktären i jordbrukslandskapet är mycket varierat i Sverige från storslagna slättbygder till mer småbrutna miljöer. Genom noggranna fältstudier kan man finna värdefulla jordbruksmarker utifrån ett biologiskt perspektiv.
Med tillgång till geografisk information kan man analysera strukturer som formen på markanvändningen. Detta har Jordbruksverket gjort i en studie. Man har förenklat uttryckt använt sig av jordbruksmarkens omkrets och area och gjort det till ett mosaikindex, vilket ger en kvantitativ bild av jordbruksmarkens struktur. Förenklat uttryckt visar det på om åkrar är kompakta eller flikiga. Detta index har sedan hjälpt till att tillsammans med en rad andra variabler att klassificera olika typer av jordbruksmark.
Kartan visar på jordbruksmarkens topografi, men inte enbart. På en övergripande nivå kan de stora slättbygderna särskiljas från de mer kuperade omgivningarna exempelvis. Det finns dock ganska stora lokala variationer om man ser lite närmare på kartan.
Startsidesfoto: David Mark/Pixabay.
Högtidstalet vid 2019 års högtidssammankomst hölls av professor Martin Ingvar. Högtidssammankomsten hade temat Mat, smak och hälsa.
Klimatet var temat för 2020 års högtidssammankomst. Professor Kristina Snuttan Sundell höll högtidstalet.
Oktober 2024: Om jordens gödsling.
Referat från Forskningsutskottets dialogseminarium ”Fakta och värderingar – vad styr politiken för de gröna näringarna?” den 11 februari 2019.
