Karaktären i jordbrukslandskapet är mycket varierat i Sverige från storslagna slättbygder till mer småbrutna miljöer. Genom noggranna fältstudier kan man finna värdefulla jordbruksmarker utifrån ett biologiskt perspektiv.
Med tillgång till geografisk information kan man analysera strukturer som formen på markanvändningen. Detta har Jordbruksverket gjort i en studie. Man har förenklat uttryckt använt sig av jordbruksmarkens omkrets och area och gjort det till ett mosaikindex, vilket ger en kvantitativ bild av jordbruksmarkens struktur. Förenklat uttryckt visar det på om åkrar är kompakta eller flikiga. Detta index har sedan hjälpt till att tillsammans med en rad andra variabler att klassificera olika typer av jordbruksmark.
Kartan visar på jordbruksmarkens topografi, men inte enbart. På en övergripande nivå kan de stora slättbygderna särskiljas från de mer kuperade omgivningarna exempelvis. Det finns dock ganska stora lokala variationer om man ser lite närmare på kartan.
Startsidesfoto: David Mark/Pixabay.
Kort referat från seminariet ”Vad kan Sverige lära av Irlands livsmedelsstrategi?” den 18 april 2018.
KSLA-ledamoten och vetenskapsjournalisten Henrik Ekman höll högtidstalet vid akademiens högtidssammankomst den 12 juni 2022.
Referat från akademisammankomstöverläggningen ”Skalans betydelse” den 11 oktober 2018.
Referat från seminariet ”Skogsakademisk kompetens i en föränderlig värld” den 27 november 2018.
