Månadens karta 30

Utdikning i Västra GötalandDikning och täckdikning har historisk spelat en viktig roll för att öka avkastningen i jordbruket. En stor andel av landets åkermark som brukas idag har täckdikats, så var inte fallet för drygt hundra år sedan. Jordbruksstatistiken under 1900-talet visar att mängden åkerareal över tid minskade men att andelen täckdikad åkermark ökade


200 000 kronor till unga entreprenörer Mer information ✕
Mer information

På en översiktlig nivå skedde de flesta utdikningarna under 1930-, 1940- och 1950-talen. Vi ser vidare att utdikningar och torrläggningsföretag var mer vanligt förekommande nära Vänern och i de större slättbygderna i Västergötland vilket inte är så förvånande.

Kartorna visar dels när medianåret är för utdikningar i olika kommuner i Västra Götaland. Tidigast är utdikningarna i Södra Älvsborg, dels längden på utdikningar per km2. Utdikningar och torrläggningsföretag var mer vanligt förekommande nära Vänern och i de större slättbygderna i Västergötland.

Startsidesbild: Rudy och Peter Skitterians/Pixabay.


Varför är skogen så osynlig i den svenska kulturpolitiken? – Aktuellt från KSLA nr 1-2022

Rapport från tre rundabordssamtal i juni 2022.

Varför är skogen så osynlig i den svenska kulturpolitiken? – Aktuellt från KSLA nr 1-2022

Rapport från tre rundabordssamtal i juni 2022.

Rundabordssamtal om arbetskraft i svensk skogsvård – KSLA Nytt & Noterat nr 4-2021

Skogsavdelningen genomförde tre rundabordssamtal om arbetskraft under 2021. Här ett kort referat.

Rundabordssamtal om arbetskraft i svensk skogsvård – KSLA Nytt & Noterat nr 4-2021

Skogsavdelningen genomförde tre rundabordssamtal om arbetskraft under 2021. Här ett kort referat.

Der Rohrkolben als neue Kulturpflanze

Vagn J Brøndegaard i Wasser und Boden, nr 12, 1965, s 409–410.

Der Rohrkolben als neue Kulturpflanze

Vagn J Brøndegaard i Wasser und Boden, nr 12, 1965, s 409–410.

Månadens karta 26

Juni 2025: Mjältbrand

Månadens karta 26

Juni 2025: Mjältbrand