Trädgårdsodlingen i Sverige var i början av 1900-talet koncentrerad till de större slättbygderna och närheten till större städer. I äldre tid var transporterna ett hinder då färska frukter och grönsaker liksom blommor inte var möjliga att transportera längre sträckor utan att förstöras.
Alla städer och större orter hade därför vanligen trädgårdsodlingar och växthus nära intill sig. Arealmässigt var dessa dock aldrig omfattande sett till den totala arealen mark eller andelen åkermark. Det har historiskt handlat om 1–2 procent av jordbruksarealen även om det funnits stora lokala variationer. Det ekonomiska värdet från trädgårdsodlingen har dock varit betydande.
Startsidesbild: Annie Spratt/Unsplash
Referat från akademiöverläggningen ”Det nationella skogsprogrammet” den 12 september 2019.
Om det fortsatta arbetet med vegetationsprofilerna på KSLA:s donationsgård i västra Jämtland.
Vid seminariet ”Viltförvaltningen – dags för gemensamt ansvar” den 21 november 2017 avhandlades avsiktsförklaringen ”Handslaget” från 2016.
Referat från Forskningsutskottets dialogseminarium ”Fakta och värderingar – vad styr politiken för de gröna näringarna?” den 11 februari 2019.
