Fosfathalten hos skånska jordar.Kartan upprättades 1929 till 1934 och syftet var att se var det fanns jordar som var användbara för sockerbetor. Målet var att finna de marker som hade hög fosfathalt, ett förhållande som var bra för sockerbetsodling.
Kartan över fosfathalten upprättades av Olof Arrhenius. Den gavs ut som en del av SGU:s serie C nummer 383: Denna serie innehöll mer speciella studier, avhandlingar och uppsatser. Till kartan finns också en utförlig beskrivning som inte bara beskriver hur proverna är tagna utan även hur de analyserades.
Data till kartan kom från Svenska Sockerfabriksaktiebolagets markundersökningar. Den ska vara heltäckande för all mark som användes till betodling under denna period. Det finns alltså vissa luckor i kartan som man ska vara uppmärksam på då betodlingen inte förekom överallt. Kartan ger oss en bild av förhållandena i Skåne på ett detaljerat sätt. Den praktiska användningen inom betodlingen är en sak med kartan. Den andra är att den kan användas för att förstå historiska skeenden.
Startsidesbild: Fosfatgranuler Suyash Dwivedi, CC BY-SA 4.0.
Juni 2025: Mjältbrand
Lite om försörjningsberedskap, fakta och värderingar, naturlighet och skogsbruk, växtförädling…
Dessa uppgifter med arkivnummer E IV c:1–5 i akademiens arkiv innehåller inkomna dokument för två undersökningar angående sockenmagasinens existens och karaktär i Sverige, gjorda 1832/33 respektive 1843/44. Arkivet är sorterat länsvis, samt inom de olika länen årsvis.
April 2023: Under kommande tre år kommer det att finnas en månadens karta på KSLA:s hemsida. De publiceras som ett atlasblad i taget i ett pågående atlasverk och kommer att spegla både moderna och historiska företeelser.
