Slutrapport Kommittén för biologisk mångfald

Kommittén för Biologisk Mångfald sammanfattar sitt arbete i en slutrapport.


Så kan vi minska polariseringen i skogsdebatten Mer information
Mer information

KSLA inrättade i maj 2022 den avdelningsövergripande Kommittén för Biologisk Mångfald med ett treårigt uppdrag inriktat mot tillstånd och mätning av biologisk mångfald i skogs- och jordbruksmark. Det övergripande målet har varit en ökad insikt om den biologiska mångfaldens historiska utveckling, nutida tillstånd och tänkbara framtid samt hur bedömningen av dessa präglas av olika synsätt.

Läs hela rapporten i bifogade pdf. För frågor kontakta gärna kommitténs ordförande Lena Gustafsson, eller akademijägmästare Birgitta Naumburg.
—————————————————————————————————————————————-

Mer om kommitténs arbete
Kommittén för biologisk mångfald (2022–2025) har som övergripande mål att öka insikten om den biologiska mångfaldens historiska utveckling, nutida tillstånd och tänkbara framtid samt hur bedömningen av dessa präglas av olika synsätt. Kommittén ska arbeta med en bred ansats och beröra drivkrafter, styrning och implementering av metoder att mäta biologisk mångfald kopplade till mål, medel och uppföljning.

Kommitténs medlemmar:
Professor em Lena Gustafsson, Sveriges lantbruksuniversitet (ordf och huvudredaktör)
Skog.dr Jonas Jacobsson (sekr)
Professor Kevin Bishop, Sveriges lantbruksuniversitet
Vice ordförande Paul Christensson, LRFs riksförbundsstyrelse
Professor Urban Emanuelsson, Sveriges lantbruksuniversitet
Fil.dr Lovisa Hagberg, Världsnaturfonden WWF
Skogspolitisk chef Olof Johansson, Sveaskog
Professor Regina Lindborg, Stockholms universitet
Agronom Inger Pehrson (Kommunikationsansv)
Professor Henrik G. Smith, Lunds universitet
Professor Marie Stenseke, Göteborgs universitet
Akademijägmästare Birgitta Naumburg (KSLA:s kansli)

Aktiviteter
2024-09-30 Rundabordssamtal: Tillit och incitament – om mätningar av biologisk mångfald i jordbruksmark och skog
2024-05-21 Seminarium: Om mätning av biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
2023-04-19 Seminarium: Mätning av skogens biologiska mångfald – varför, hur och vad händer?


SOLMED nr 64 Brøndegaard Volym 1 Etnobotanik

Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.

SOLMED nr 64 Brøndegaard Volym 1 Etnobotanik

Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.

Freja ANH 2011-6

Freja ANH 2011-6

KSLA Verksamhet och Inriktning 2021–2024

Detta inriktningsdokument för KSLA fastställdes av akademikollegiet den 1 december 2020.

KSLA Verksamhet och Inriktning 2021–2024

Detta inriktningsdokument för KSLA fastställdes av akademikollegiet den 1 december 2020.

Land och stad – KSLAT nr 5-2016

De senaste åren har befolkningen ökat i de flesta svenska kommuner genom invandring från utlandet. Det skapar nya utmaningar och nya möjligheter för landsbygden. Var kommer samtalet om lokala och regionala angelägenheter att föras? Vem skapar framtidens bild av land och stad? Texterna i denna skrift, skrivna av KSLA:s Kommitté för land och stad, publicerades under våren 2016 i ett 20-tal av MittMedias lokaltidningar.

Land och stad – KSLAT nr 5-2016

De senaste åren har befolkningen ökat i de flesta svenska kommuner genom invandring från utlandet. Det skapar nya utmaningar och nya möjligheter för landsbygden. Var kommer samtalet om lokala och regionala angelägenheter att föras? Vem skapar framtidens bild av land och stad? Texterna i denna skrift, skrivna av KSLA:s Kommitté för land och stad, publicerades under våren 2016 i ett 20-tal av MittMedias lokaltidningar.