Den svenska turistnäringen omsätter drygt 170 miljarder kronor årligen. Det ser bra ut för tillväxten inom turistnäringen i allmänhet och för landsbygdsturismen i synnerhet. Landsbygdsturism är den typ av turism som just nu växer snabbast. Natur- och ekoturism, upplevelseaktiviteter, Bo på Lantgård, servering och/eller jakt och fiske är exempel på huvudverksamhet i cirka 350 företag och utgör en inkomstkälla i cirka 6 500 företag. Turismen kan ses som ett sätt att använda basresurser som mark, skog eller vatten där endast räntan förbrukas, till exempel i form av jakt och sportfiske, medan kapitalet vårdas och förblir intakt. En del av turismen är till och med i huvudsak icke-konsumerande. Man använder till exempel skogen utan att hugga ner den, vilket gör att basresursen kan återanvändas flera gånger om.
Turistnäringen är en servicenäring och som sådan sysselsättningsintensiv. Ett resultat av den växande turismen är alltså att det skapas arbetstillfällen. Antalet sysselsatta i svensk turistnäring har under den senaste tioårsperioden ökat med 24 procent, vilket motsvarar omkring 24 000 nya arbetstillfällen. Den totala sysselsättningen i Sverige ökade under samma period med omkring fem procent. Turismen skapar sysselsättning i områden där det inte finns så många alternativa sysselsättningsmöjligheter. Ett bra exempel är Älvdalens kommun i Dalarna, där det finns omkring 150 aktiva företag. 140 av dem har kopplingar till turism och turistnäring. Turistnäringen som en grön framtidssektor att satsa på belyses i denna skrift ur olika framtidsinriktade perspektiv.
Det finns en konvention om Barnets Rättigheter, antagen av FN:s generalförsamling 1989, ratificerad av världens alla länder utom två (USA och Somalia). Den konventionen ålägger alla oss vuxna, att ta vårt ansvar för barnen och för att deras rättigheter respekteras. Så varför skulle just KSLA vara undantaget från det ansvaret?
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att till samhällets gagn främja och utveckla den gröna sektorn. Detta är en sammanställning av KSLA:s verksamhetsberättelse från 2003.
Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.
Sammandrag av ett seminarium vid KSLA den 5 mars 2004 angående EU:s vattendirektiv (WFD=Water Framwork Directive), som ger riktlinjer för skydd av vatten inom EU. I utvärderingen av ekologisk status i vatten kommer fisk användas.
