Evidens för brukande av skog

Varför behöver frågan om evidens för brukande av skog belysas? Svaret hittar du i Evidenskommitténs rapport ”Evidens för brukande av skog. Om vikten av vetenskap och beprövad erfarenhet”, som nu är klar.


Martin Krokstorp Film Recording Mer information ✕
Mer information

Motsättningar i frågor om skog och skogsbruk kan ha många olika orsaker. En vanligt förekommande företeelse är så kallad bekräftelsebias (confirmation bias) – att man söker den kunskap som bekräftar en på förhand given uppfattning. En annan orsak har att göra med systemgränser – att man väljer att avgränsa en frågeställning på ett sätt som gynnar den egna tesen om vad svaret på frågan är.

I den här studien har Evidenskommittén fördjupat sig i dessa och andra aspekter på meningsmotsättningar i skogliga frågor. Vi har funnit stöd för att ovannämnda faktorer spelar in i framför allt två fallstudier som vi har analyserat lite mera djupgående. Dessa handlar om miljömålet Levande skogar, respektive frågan om kolbalanser i skogslandskapet. I det första fallet har vi funnit diskrepanser i synnerhet när det gäller olika uttolkares slutsatser, medan det i det senare fallet framför allt tycks vara olika systemgränser som ställer till problem.

Kommittén föreslår att KSLA verkar för att en strukturerad modell för evidensbaserat beslutsfattande implementeras så brett som möjligt. Modellen är inspirerad av den medicinska världen, där man sedan länge grundar vårdbeslut på vetenskap och beprövad erfarenhet, det vill säga evidens.


Utveckling av den svenska resursbasen för internationellt skogligt arbete – KSLAT nr 4-2008

Skogsfrågor i vid bemärkelse regionaliseras och globaliseras snabbt. Samtidigt står Sverige relativt illa rustat, personellt och institutionellt, att möta och dra nytta av denna internationalisering. För att komma till rätta med bristerna och bygga upp en resurs- och rekryteringsbas krävs analyser, målformuleringar, planering, strategier och åtaganden från såväl institutioner och myndigheter som företag och internationella organisationer.

Utveckling av den svenska resursbasen för internationellt skogligt arbete – KSLAT nr 4-2008

Skogsfrågor i vid bemärkelse regionaliseras och globaliseras snabbt. Samtidigt står Sverige relativt illa rustat, personellt och institutionellt, att möta och dra nytta av denna internationalisering. För att komma till rätta med bristerna och bygga upp en resurs- och rekryteringsbas krävs analyser, målformuleringar, planering, strategier och åtaganden från såväl institutioner och myndigheter som företag och internationella organisationer.

SOLMED nr 20 Den svenska växtförädlingens historia

Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet

SOLMED nr 20 Den svenska växtförädlingens historia

Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet

KSLA Nytt 3-2017

Hur vet vi att vi vet? Exkursion. Att lösa klimatproblem på ett hållbart sätt. Skogsskötselns första stapplande steg. Så traktoriserades Sverige. Enaforsholmskursen 2017. Och mycket mer!

KSLA Nytt 3-2017

Hur vet vi att vi vet? Exkursion. Att lösa klimatproblem på ett hållbart sätt. Skogsskötselns första stapplande steg. Så traktoriserades Sverige. Enaforsholmskursen 2017. Och mycket mer!

SOLMED nr 41 Svensk mosskultur

Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000. Svenska Mosskulturföreningen upphörde strax efter andra världskriget. Den har dock lämnat djupa spår efter sig i form av dokumentation, som även innehåller på sin tid epokgörande vetenskapliga resultat. Även mosskulturen i sig har lämnat djupa spår, synliga överallt i vårt svenska landskap.

SOLMED nr 41 Svensk mosskultur

Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000. Svenska Mosskulturföreningen upphörde strax efter andra världskriget. Den har dock lämnat djupa spår efter sig i form av dokumentation, som även innehåller på sin tid epokgörande vetenskapliga resultat. Även mosskulturen i sig har lämnat djupa spår, synliga överallt i vårt svenska landskap.