Remissvar: En samlad djurhälsoreglering

Betänkandet N2020/02751 har remitterats av Näringsdepartementet och KSLA avgett synpunkter.


Replik: Engagemang och kunskapsutbyte i areella frågor är grunden för KSLA Mer information
Mer information

Synpunkter på förslaget om En samlad djurhälsoreglering (SOU 2020:62).

Sammanfattning:

KSLA vill framföra en eloge till utredaren för det presenterade förslaget till en samlad djurhälsoreglering. Akademien stöder generellt de överväganden och bedömningar som presenteras och uppskattar målsättningen och förslagen för att det nya EU-anpassade regelverket fortsatt skall möjliggöra en god djurhälsostatus i Sverige. Den föreslagna anpassningen av svensk djurhälsolagstiftning till EU:s djurhälsoförordning och andra nya EU-rättsakter tydliggör vad som styrs av det EU-gemensamma regelverket och vad som anpassats och lagts till genom svensk nationell lagstiftning.

KSLA anser att:

• det är positivt med en samlad lagstiftning men till följd av dess omfattning och komplexitet, och kopplingen till de bindande gemensamma djurhälsoreglerna inom EU, kommer det att krävas omfattande utbildningsinsatser för att regelverket ska bli korrekt genomfört av samtliga berörda myndigheter, laboratorier, enskilda veterinärer och verksamhetsidkare;

• det är positivt att gällande praxis nu tydliggörs i Djurhälsolagens 3 kap. och Djurhälsoförordningen 10 kap. 5§, så att både Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) utgör behöriga myndigheter som kan ta emot anmälningar om såväl förtecknade sjukdomar som Transmissibel Spongiform Encefalopati, samt att underrättelsekraven förenklas och förtydligas i enlighet med 3 kap. Djurhälsoförordningen;

• det är fördelaktigt att 4 kap. Djurhälsolagen introducerar en större flexibilitet än epizootilagen så att reglerna kan tillämpas på alla åtgärdssjukdomar som listats av regeringen samt att åtgärderna kan anpassas till situationen, om det inte gäller sådana åtgärder som fastslagits i EU-lagstiftningen;

• det är tillfredsställande att förslaget till djurhälsolag ger utrymme för såväl frivilliga kontrollprogram (9 kap.) som officiella nationella kontrollprogram (4 kap) rörande sjukdomar som inte måste bekämpas inom EU. Sådana program har historiskt spelat en avgörande roll för Sveriges nuvarande djurhälsostatus;

• det är acceptabelt att obligatoriska nationella kontrollprogram ska kunna etableras först efter politiska beslut på regeringsnivå, men då endast under förutsättning att sådana processer och beslut inte allvarligt fördröjer starten av ett kontrollprogram;

• det är positivt att den av Statens veterinärmedicinska anstalt framtagna nationella övervakningsplanen nu införlivas i lagstiftningen och blir ett officiellt instrument för övervakning (Djurhälsoförordningen 3 kap. 5§);

• det är positivt att djurhälsolagstiftningen införs som grund till lagstiftningarna kring smuggling och Tullverkets befogenheter.

Läs hela yttrandet som pdf.