Överförbrukningen av naturresurser är ett globalt problem som berör våra samhällen i sin helhet. Förbrukningen av naturresurser avser såväl resurser som hämtas upp ur jordskorpan som förlusten av biologisk mångfald.
Hit måste även räknas förvaltningen av sötvattenresurser likaväl som det som vi numera räknar som den största utmaningen, dvs. utsläppen av växthusgaser som leder till ett varmare och mer instabilt klimat och därtill försurning av haven. Livsmedelsförsörjningen är en del av helheten. Allt hänger ihop och de olika utmaningarna kan inte lösas separat. För klimatutmaningen gäller att användningen av fossila bränslen måste börja minska snarast eftersom huvuddelen av klimatgaserna ackumuleras i atmosfären. Men samma slutsatser kan dras även för andra naturresurser än fossila bränslen.
I den här rapporten är ambitionen att ta ett helhetsgrepp på denna problematik. Den lägger särskild tonvikt på de förändringar som vi menar behövs inom jordbruket. Vi vill därvid ge Afrikas jordbruk uppmärksamhet, inte minst eftersom folkökningen där kommer att bli mycket stor de närmaste decennierna.
Skribenter har varit Anders Wijkman, Peter Sylwan, Inge Gerremo, Thomas Hahn, Peter Edling och Harald Svensson (arbetsgruppens ordförande och redaktör för rapporten). Dessutom har Kevin Bishop, Johan Biärsjö, Maria Dirke och Gunnela Ståhle deltagit i gruppen. Samtliga är ledamöter i KSLA.
Rifo-seminarium med rapporten som utgångspunkt (2024-10-23)
Rapportlansering under ledning av arbetsgruppen (2024-05-27)
Läs fem av skribenternas debattartikel i Aktuell Hållbarhet (2024-06-14).
Startsidesbild: Hyllning till daggmasken – bronsskulptur av konstnären Bertil Englert, Danielslundsparken i Ängelholm. Foto: Peter Sylwan.
Julnumret 2017. Tandem Forest Values – Sverige och Finland tillsammans kring skogens framtida värde. Matens vägar in till staden, stadsodling. Många frågor om skog och klimat, ett seminarium. Arvet efter Hans Rosling, Det skogliga biståndet så här långt. Pris- och belöningstagare och nya ledamöter. Och mycket mer!
Påfallande ofta är budskapet att jordbrukets problem inte ensidigt eller ens i första hand beror på utnyttjandet av olika kemiska och tekniska hjälpmedel som den industriella utvecklingen ställt till förfogande. I stället är våra tillkortakommanden en spegling av den ursprungliga motsättningen mellan människa och natur. De lösningar som kan krävas för att komma tillrätta med allt som rör sig på modernäringens bakgård måste därför också utgå från denna allra mest grundläggande insikt.
KSLA har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på regeringens forskningspolitik (U2019/02263/UH). De redovisas i denna skrift.
