och
1900-talets svenska agrarhistoria är inte särskilt väl undersökt. Detta gäller främst den agrara primärproduktionens historia och forskningen kring denna produktion. Det är därför angeläget att ge ut denna bok om 1900-talets svenska potatisodling, skriven av en de areella näringarnas man. Boken har sin utgångspunkt i författarens egna erfarenheter och kunskaper från vetenskapligt men också från agrart och verklighetsnära håll.
Docent Birger Svensson har från 1957 till 1991 varit aktiv inom forskning, försöksverksamhet och debatt om potatisens odling och användning. Vid dåvarande Statens Jordbruksförsök sammanförde han kunskapen inom odlingens område: radavstånd, gödsling, skorv, etc., och fortsatte med studier om variationerna inom knölbildning, bladmassans uppbyggnad m.m. vid Lantbrukshögskolan, sedermera Sveriges lantbruksuniversitets institution för växtodlingslära. Han kom tidigt att intressera sig för potatisens industriella användning, bl.a. till chips, och för livsmedelssäkerhet. Från föredrag, debatter och uppsatser är hans engagemang för potatis som en viktig gröda i folkhushållet välkänt. Potatisens status som livsmedel har höjts tack vare Birger Svenssons intresse för kvalitetsfrågorna.
Volymen innehåller två skrifter som på ett intressant sätt kompletterar varandra. Den första är en översiktlig historik om odlingen, organisationer, försäljning, statlig styrning, etc., till största delen under 1900-talet. Den andra skriften, som är en redogörelse för forskning och undervisning om potatis vid Ultuna under senare hälften av 1900-talet, ger en inblick i den speciella värld, där forskarna arbetar till odlarnas gagn.
Turismen skapar sysselsättning i områden där det inte finns så många alternativa sysselsättningsmöjligheter. Ett bra exempel är Älvdalens kommun i Dalarna, där det finns omkring 150 aktiva företag. 140 av dem har kopplingar till turism och turistnäring. Turistnäringen som en grön framtidssektor att satsa på belyses i denna skrift ur olika framtidsinriktade perspektiv.
KSLA:s Skogsskötselkommitté gjorde en exkursion till Nordmarka och Oslo den 23–24 april 2015. Här är rapporten.
…
År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
