Framtidsprojektet – KSLAT nr 3-2013

Framtidsprojektet är en mångvetenskaplig tankesmedja baserad på ett tvärsnitt av de många utbildningar som på ett eller annat sätt arbetar med naturresurshantering. Dessa unga akademiker har processat fram en bred bild av framtidens naturresursbruk sedd genom framtidens yrkesutövares ögon.


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Ett tankeexperiment om naturresursbruket 2063

Vi befinner oss femtio år in i framtiden och i en ny spännande värld. Världsbefolkningen uppgår nu till 10 miljarder människor. Tekniska innovationer har skapat nya möjligheter för hur vi lever våra liv, hur vi arbetar och hur vi ordnar vår vardag. I centrum för denna förändring står vårt brukande av naturresurserna och hur dessa nyttjas, förvaltas och omvandlas.

Samtidigt står människan inför nya utmaningar och förändringar som ligger bortom vår kontroll. Multiresistenta smittor, brist på fossila bränslen, folkvandring och invasiva arter är lika mycket del av vår vardag som internetbaserad äldrevård och kretsloppskunskap i grundskolan.

Framtidsprojektet är en mångvetenskaplig tankesmedja baserad på ett tvärsnitt av de många utbildningar som på ett eller annat sätt arbetar med naturresurshantering. Dessa unga akademiker har träffats sex gånger under juli 2012 till maj 2013 och uppgiften har bestått i att med hjälp av olika samtalsmetoder, rapporter och prognosrapporter från omvärlden samt inbjudna inspiratörer processa fram en bred bild av framtidens naturresursbruk sedd genom just framtidens yrkesutövares ögon.

Text: Framtidsprojektets deltagare.

 

KSLA emblem 200 o 1813-2013 t h


Freja-2-2014.pdf

Freja-2-2014.pdf Freja-2-2014.pdf …

Freja-2-2014.pdf

Freja-2-2014.pdf Freja-2-2014.pdf …

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog – KSLAT nr 8-2012

Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.

Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog – KSLAT nr 8-2012

Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.

Så blev MTR – KSLAT nr 24-2004

Reformeringen och tillämpningen av EUs nya jordbrukspolitik innebär starkt förändrade villkor för jordbruket. De senaste resultaten från WTO-förhandlingarna bidrar ytterligare till att förstärka den bilden.

Så blev MTR – KSLAT nr 24-2004

Reformeringen och tillämpningen av EUs nya jordbrukspolitik innebär starkt förändrade villkor för jordbruket. De senaste resultaten från WTO-förhandlingarna bidrar ytterligare till att förstärka den bilden.