Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet
Jordbrukaren har med aktivt urval av kärnor och frön alltid strävat mot bättre sorter och valt dem som visat sig starkast och givit bäst utfall. Genom upptäckten av ärftlighetslagarna år 1900 fick växtförädlingen en fastare teoretisk grund för sitt arbete. Korsningar kunde planeras och utnyttjas bättre. Hybrideffekter gav stora skördeökningar. Genetisk forskning gav underlag för stora framsteg inom växtförädlingen. Arbetet resulterade i sorter med hög avkastning, bättre anpassning till modern jordbruksdrift och ökad sjukdomsresistens. Allt detta underlättade jordbrukarnas arbete. Samtidigt skedde en anpassning av kvalitetsegenskaperna till konsumenternas krav.
Den svenska växtförädlingens historia. Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet är redigerad av Gösta Olsson som, tillsammans med ett tjugotal av landets främsta växtförädlare, i denna bok presenterar växtförädlingens historia. Här skildras utvecklingen utifrån flera teman, däribland växtförädlingsföretagens uppbyggnad och utveckling, forskningen vid universiteten, metodutvecklingen och de olika växtslagens förädling.
Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.
Bland annat om skogen och Agenda 2030, viltförvaltningsexkursion och markanvändning – en avgörande faktor för klimatet.
I detta nummer av KSLAT redogörs för den första delen av Jubileumskonferensen (den andra delen finns utförligt dokumenterad i KSLAT nr 3-2013 Framtidsprojektet) och exkursionerna, som gick till Hargs Bruk, Stockholms skärgård och Nationalstadsparken.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2020.
