Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet
Jordbrukaren har med aktivt urval av kärnor och frön alltid strävat mot bättre sorter och valt dem som visat sig starkast och givit bäst utfall. Genom upptäckten av ärftlighetslagarna år 1900 fick växtförädlingen en fastare teoretisk grund för sitt arbete. Korsningar kunde planeras och utnyttjas bättre. Hybrideffekter gav stora skördeökningar. Genetisk forskning gav underlag för stora framsteg inom växtförädlingen. Arbetet resulterade i sorter med hög avkastning, bättre anpassning till modern jordbruksdrift och ökad sjukdomsresistens. Allt detta underlättade jordbrukarnas arbete. Samtidigt skedde en anpassning av kvalitetsegenskaperna till konsumenternas krav.
Den svenska växtförädlingens historia. Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet är redigerad av Gösta Olsson som, tillsammans med ett tjugotal av landets främsta växtförädlare, i denna bok presenterar växtförädlingens historia. Här skildras utvecklingen utifrån flera teman, däribland växtförädlingsföretagens uppbyggnad och utveckling, forskningen vid universiteten, metodutvecklingen och de olika växtslagens förädling.
Kartan som källa till de areella näringarnas geografi och historia
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för den gröna sektorn. Akademien är en fri och oberoende nätverksorganisation som arbetar med frågor om jordbruk, trädgårdsbruk, livsmedel, skog och skogsprodukter, fiske, jakt och vattenbruk, miljö och naturresurser samt skogs- och lantbrukshistoria.
I Plants for the Future presenterar EU-kommissionen och den europeiska bioteknikindustrin visionerna för den gröna sektorn fram till 2025. Vad innebär programmet för det svenska samhället – politiskt, vetenskapligt och industriellt – var frågan för seminariet Plants for the Future, a joint European Task Force på KSLA den 12 oktober 2005.
This booklet provides an overview of the values and goals that are embodied in Swedish forest policy and practice today. It describes the nature and scope of the involvement of politicians, government agencies, research institutions, forest owners, industry, non-governmental organizations and other stakeholders in the forest sector.
