KSLA:s Kommitté för svenskt jordbruk 2030 vill belysa hur svenskt jordbruk kan komma att se ut år 2030 och hur vägen dit ska stakas ut. Kommittén har valt en rad olika infallsvinklar för att spegla olika faktorer som påverkar utvecklingen under den kommande tioårsperioden. Under arbetet med detta har kommittén låtit ett antal experter ge sin bild av hur jordbruket bör utvecklas till 2030 och vilka insatser som krävs för att uppnå de uppsatta målen.
I denna rapport beskriver kommittén de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. En sammanfattning av OECD:s prognos för hur jordbruket på global nivå förväntas utvecklas för tiden fram till slutet av 2020-talet ges också, före en genomgång av läget i svenskt jordbruk och vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Kommittén visar på ett antal nyckelfaktorer som är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.
Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.
KSLAT 6-2019 som pdf.
Till bläddringsbar version (gratisapp, innehåller reklam).
För lärare, KSLAT 6-2019 hos Utbudet.se.
Denna rapport presenterades vid ett seminarium den 11 november 2019.
Till debattartikel i Land Lantbruk 2019-11-10.
Hur påverkar vårt leverne i den rika världen de som lever i den fattiga? Vi ser torka i Australien, översvämningar i Indonesien, skyfall i Europa och i Afrika som där ofta leder till omfattande jorderosion. Rapporterna om hur vi människor bidrar till klimatförändringarna är många. Men vilka konsekvenser får klimatförändringarna för möjligheterna att mätta allas munnar?
…
Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?
