Under 1900-talet har vi kunnat bevittna genetikens framväxt som en viktig biologisk vetenskap. Samtidigt har produktiviteten hos lantbrukets husdjur i flera fall mångdubblats. Tillämpning av genetiken har spelat stor roll i denna process. Boken skildrar det viktiga samspelet mellan forskningen och tillämpningarna inom den praktiska aveln. Man får följa uppbyggnaden av forskning, undervisning och rådgivning. De svenska undersökningarna genomlyses grundligt och för vart och ett av de viktigaste djurslagen speglas de mest betydelsefulla forskningsresultaten, avelstillämpningarna och förändringarna i produktivitet. Den nordiska avelsmodellen, där urval av avkastning kombineras med selektion för förbättrad djurhälsa och fruktsamhet, beskrivs ingående.
Under 1900-talets två sista decennier har flera genombrott inom DNA-forskningen och reproduktionstekniken skett, vilka lett till viktiga tillämpningar. Kloning av kroppsceller har blivit möjlig och kartor över generna hos de olika djurslagen är för närvarande under utarbetande. I ett avslutande kapitel tas genetikens tillämpningar idag samt de allmänbiologiska och etiska frågorna upp till bred diskussion.
Författaren Jan Rendel, född 1927, var under många år professor i husdjursförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han har också omfattande internationell erfarenhet och verkade bl a under elva år för avdelningen för husdjursproduktion vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i Rom. Där var han en av initiativtagarna till organisationens världsomfattande program för nyttjande, utveckling och bevarande av husdjurens genetiska resurser. Tillsammans med Ivar Johansson har han skrivit boken ”Ärftlighet och husdjursavel” som utkommit på sju språk.
Inskannad pdf, kvaliteten är inte den bästa.
…
Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – workshop 3
Vårnummer med information från ett urval av akademiens aktiviteter m m. Makten över marken – vem bestämmer? Mat, pris och mervärden. Landskapets karaktär. Väldoftande jordbruk. Att rädda havet…
