Hankgärdsgården – en teknisk innovation från tidig medeltid – var den dominerande hägnadsformen ända fram till taggtråden tog vid i början av 1900-talet. Hankgärdsgården krävde visserligen väldiga virkesmängder men den gjorde det möjligt att effektivt skydda och hägna stora områden.
Hägnadssystem och hägnaderna i sig, har varit relativt lite belysta i modern agrarhistorisk forskning trots den betydelse de haft för jordbruket under många hundra år. På ett tvärvetenskapligt sätt försöker författaren kasta ljus över hägnadernas betydelse från 1600-talet fram till den stora omdaningen av lantbruket i början av förra seklet. För första gången ges här underlag för beräkningen av deras omfång och utbredning, men här finns även utförliga beskrivningar av hur själva stängslingsarbetet gick till.
Stängsling var ett omfattande arbete för jordbrukarna. Vid mitten av 1800-talet beräknas det ha funnits hela 100 000 mil gärdsgård i landet. Hur stor belastning det blev för landets jordbrukare att hålla dem i stånd, är en fråga som boken ställer. Hur påverkades arbetet av att kraven på hägnaderna ändrades – i stället för att stänga ute boskapen skulle den nu stänga den inne? Svaren kan väsentligen bidra till ny kunskap om det gamla agrara produktionslandskapet och de stora förändringarna det genomgick efter jordreformerna. Detta kan i sin tur ge ökade insikter om hur landskapsvården ska bedrivas idag.
Örjan Kardell är doktorand vid Avdelningen för agrarhistoria vid SLU, Ultuna, och Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640–1900 är hans doktorsavhandling.
Författare: Örjan Kardell
Inskannad pdf, kvaliteten är inte den bästa.
Sammanfattning av KSLA:s konferens ”Torvmark – en viktig resurs” den 14 december 2010, i samarbete med 14th International Peat Congress.
This is a report from the “Climate and the Forest Committee”, appointed by the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry (KSLA) to promote the interest of climate change issues among scientists and forest managers. The committee identified a need for a comprehensive literature review as a starting point for their work, culminating in this report.
Sammanfattning av föredrag och diskussion vid akademisammankomsten den 23 december 2004 angående jord- och skogsbruk i ett kulturellt perspektiv. Vilka är drivkrafterna i politik och jordbrukets utveckling, utöver de rent ekonomiska?
KSLA:s teknikkommitté rapporterar om sitt arbete som har handlat om framtidens teknik i jord- och skogsbruk och om behovet av rådgivning och kompetensförsörjning på teknikområdet.
