Hankgärdsgården – en teknisk innovation från tidig medeltid – var den dominerande hägnadsformen ända fram till taggtråden tog vid i början av 1900-talet. Hankgärdsgården krävde visserligen väldiga virkesmängder men den gjorde det möjligt att effektivt skydda och hägna stora områden.
Hägnadssystem och hägnaderna i sig, har varit relativt lite belysta i modern agrarhistorisk forskning trots den betydelse de haft för jordbruket under många hundra år. På ett tvärvetenskapligt sätt försöker författaren kasta ljus över hägnadernas betydelse från 1600-talet fram till den stora omdaningen av lantbruket i början av förra seklet. För första gången ges här underlag för beräkningen av deras omfång och utbredning, men här finns även utförliga beskrivningar av hur själva stängslingsarbetet gick till.
Stängsling var ett omfattande arbete för jordbrukarna. Vid mitten av 1800-talet beräknas det ha funnits hela 100 000 mil gärdsgård i landet. Hur stor belastning det blev för landets jordbrukare att hålla dem i stånd, är en fråga som boken ställer. Hur påverkades arbetet av att kraven på hägnaderna ändrades – i stället för att stänga ute boskapen skulle den nu stänga den inne? Svaren kan väsentligen bidra till ny kunskap om det gamla agrara produktionslandskapet och de stora förändringarna det genomgick efter jordreformerna. Detta kan i sin tur ge ökade insikter om hur landskapsvården ska bedrivas idag.
Örjan Kardell är doktorand vid Avdelningen för agrarhistoria vid SLU, Ultuna, och Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640–1900 är hans doktorsavhandling.
Författare: Örjan Kardell
Inskannad pdf, kvaliteten är inte den bästa.
Ett sammandrag av akademiens verksamhet 2012. Akademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktiskt erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
Rapport från seminariet ”Ursprungsmärkning av lokalt producerade livsmedel” den 13 januari 2011, som arrangerades i samarbete med Södertörns högskola, KK-stiftelsen och Hushållningssällskapens Förbund.
Rapport från en workshop den 19 nov 2013. Vi blickade ca 30 år framåt i tiden och ställde oss två frågor: vilka är skogsbrukets framtida kompetensbehov? Och hur ser framtidens skogsakademiker ut?
I forskningsprogrammet Heureka pågår för närvarande ett spännande arbete med att forma en ny generation skogliga analys- och planeringsverktyg för miljö och mångbruk. Här samarbetar ekologer, skötsel-, planerings- och markforskare.
