Sedan miljö- och naturvårdsfrågorna på allvar börjat påverka skötseln av världens skogar för ca 20 år sedan så har man valt olika vägar att kombinera uttag av skogsprodukter, annat nyttjande av skogen och bevarande av biologisk mångfald.
Sverige har valt en linje som handlar mycket om att behålla trakthyggesbruket men lämna valda träd/skog. I Danmark och många länder på kontinenten lämnar man trakthyggesbruk och går över till skogsbruksmodeller med kontinuerlig skogstäckning, oftast med flera trädslag och med ett vad man kallar naturnära skogsbruk. Diskussionen om att nyttja liknande metoder i större skala pågår i Sverige.
I april 2009 gjorde KSLA:s skogsskötselkommitté en tredagars studieresa till Danmark och Norra Tyskland för att diskutera metoderna och bevekelsegrunderna varför de infördes där.
Pelle Gemmel, Marie Larsson-Stern, Erik Normark, Anders Dahlberg, Gustaf Egnell, Göran Örlander, Clas Fries.
Om anpassning av svenskt jord- och skogsbruk för bästa klimatnytta.
I forskningsprogrammet Heureka pågår för närvarande ett spännande arbete med att forma en ny generation skogliga analys- och planeringsverktyg för miljö och mångbruk. Här samarbetar ekologer, skötsel-, planerings- och markforskare.
I oktober 2017 hölls KSLA:s casetävling UNIK Utmaning för tredje gången. 19 deltagare tävlade på ett internationellt tema: FN:s globala mål nr 12 för hållbar utveckling med fokus på hållbara konsumtions- och produktionsmönster – utmaningen handlade alltså om att halvera det globala matsvinnet. Här är de fem lagens lösningsförslag.
Sammandrag av föredrag och diskussion vid ett seminaruim vid KSLA angående utredningen ”I levande kulturlandskap – en halvtidsutvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet” (SOU 2003:105),
