Per Magnus Hebbe, överbibliotekarie vid Lantbrukshögskolan, åstadkom med Den svenska lantbrukslitteraturen något som blivit en klassiker inom svensk bibliografi med sitt informativa och tillförlitliga innehåll. Genom Lantbruksakademiens försorg publicerades denna bibliografi första gången åren 1939–45. Den har vid en internationell jämförelse framstått som ett unikt arbete genom sin ämnesuppställning och sin noggrannhet. Ytterst få böcker, småskrifter och tidningsartiklar inom de olika agrara ämnesområdena utgivna före 1851 har undgått Hebbes uppmärksamhet. Genom hans omfattande arbete ges en direkt inblick i äldre tiders tänkande och debatt kring lantbrukets frågor i Sverige, både i allmänhet och inom en rad skilda specialområden, exempelvis jordförbättring, växtodling, trädgårdsskötsel, husdjursskötsel, teknologi, skogsskötsel.
Skogs- och Lantbruksakademiens utgivning av denna faksimilupplaga gör nu åter verket tillgängligt för alla som intresserar sig för den svenska lantbrukshistorien, eftersom originalvolymerna idag är svåra att få tillgång till. Till denna nyutgåva finns några värdefulla tillskott i form av en förteckning med tillägg och rättelser, utarbetad av bibliotekarien och bokhistorikern Olof Kåhrström, som även är redaktör för bibliografin. Här finns även en uppdaterad version av Hebbes lista över bibliografiska källor för forskning kring de areella näringarnas historia i Sverige, samt en samlad innehållsförteckning till bibliografins tre delar. En intressant överblick, med internationella jämförelser av den svenska lantbrukslitteraturen i äldre tid, finns dessutom i den inledande artikeln ”Lantbrukslitteraturen under 1700-talet som indikator på djupgående mentalitetsförändringar i samhället” av Janken Myrdal, professor i agrarhistoria vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Denna nyutgåva är ett redskap som kommer att bli till stor nytta vid fördjupade studier och forskning på olika nivåer och inom en mängd områden av agrarhistoria. Den kan även vara till hjälp för lärdomshistoriker, bok- och litteraturhistoriker, lokalhistoriker, etnobiologer och många andra, som söker material rörande den svenska landsbygdens äldre historia.
SOLMED nr 62 som pdf.
KSLA:s Skogsskötselkommitté gjorde en exkursion till Nordmarka och Oslo den 23–24 april 2015. Här är rapporten.
I oktober 2019 hölls KSLA:s Caseutmaning för femte gången. Nio deltagare tacklade utmaningen som handlade om att arbeta fram en lösning för hur data kan hjälpa människor att göra medvetna val, gärna med koppling till FN:s Globala mål för hållbar utveckling. Här är deras lösningar.
Akademien önskar God Jul & Gott Nytt År med jubileumsårets sista nummer av KSLA Nytt & Noterat!
The aim of the first European Conference on Local and Regional Food was to provide a forum for politicians, officials and representatives from the food production and processing industries to meet and discuss the future of local food.