SOLMED nr 64 Brøndegaard Volym 1 Etnobotanik


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Vagn J. Brøndegaards biografi, bibliografi og artikler i udvalg på dansk

Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning, men också föreställningarna om dem. Resultatet blev en otrolig mängd publikationer i form av allt från anspråkslösa artiklar i dagstidningar till massiva bokverk. För att lyckas med sitt skriftställande så byggde han upp ett omfattande bibliotek och referenssamling, vilka var mycket noggrant systematiserade.

Under slutet av sin levnad lät Brøndegaard KSLA överta ansvaret för biblioteket som nu utgörs av Vagn Brøndegaards etnobotaniska samling och utgör en del av KSLA-biblioteket. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser vilka skildrar alla möjliga aspekter på växter. Ungefär en tredjedel av dem har aldrig tidigare publicerats. Det handlar om uppsatser om läkeväxter, folkmedicin, afrodisiaka, folktro, barnlekar och mycket, mycket annat och boken är rikt illustrerade.

Vid sidan om Brøndegaards egna uppsatser har några andra personer skrivit om olika sidor av Brøndegaard själv och hans produktion.

Två volymer.

Redaktör: Håkan Tunón.

Dessa har bidrag i boken: Vagn J. Brøndegaard, Lisa Sennerby-Forsse, Håkan Tunón, Gorm Rasmussen, Henning Knudsen, Søren Espersen, Bengt af Klintberg och Sigrid Ljunggren.

SOLMED 64 vol 1 som pdf.

Beställ boken

Första upplagan av bokverket är slutsåld, men bokverket går nu att beställa via KSLA:s Print on Demand här →


Freja3_2014

Freja3_2014

KSLA Nytt 1-2008

Göran Persson om framtidens energisystem, Marie-Louise gör Rent hus!, Reflektioner från en Kinaresa, Forskningspolitiska kommittén , ”Svenskt” skogsbruk kan svälja koldioxidutsläppen, Finsk modell blir svensk – kanske!

KSLA Nytt 1-2008

Göran Persson om framtidens energisystem, Marie-Louise gör Rent hus!, Reflektioner från en Kinaresa, Forskningspolitiska kommittén , ”Svenskt” skogsbruk kan svälja koldioxidutsläppen, Finsk modell blir svensk – kanske!

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Freja ANH 2011-5

Freja ANH 2011-5