Ett viktigt syfte med projektet om jordbruksregleringen under 1900-talet har varit att samla in och dokumentera de erfarenheter som finns hos personer som var direkt delaktiga i politikens utformning inför 1990 års livsmedelspolitiska beslut eller EU-inträdet. Vilka behov av förändringar såg de? Vilka möjligheter fanns enligt deras uppfattning för en ny politik?
Totalt har 19 personer intervjuats. Från det politiska fältet intervjuades de fyra jordbruksministrarna under åren 1986–2002 samt två företrädare för Moderaterna och en för Miljöpartiet. Från den centrala statliga förvaltningen intervjuades personer som var statssekreterare eller starkt involverade i processen inför 1990 års livsmedelspolitiska beslut och EU-inträdet. Från LRF intervjuades två förtroendevalda och två tjänstemän samt en person som arbetade med organisationens utåtriktade informationsarbete. Från konsumentsidan har en person intervjuats och företagsvärlden representeras av två personer som innehaft posten som VD för Slakteriförbundet.
De intervjuade personerna valdes ut därför att de kunde antas ha viktig kunskap om detta skede av jordbrukspolitiken och hade innehaft olika roller i omläggningsprocessen. De fullständiga intervjuerna redovisas i denna bok.
De båda delarna i serien (SOLMED nr 80 och nr 82) kan köpas tillsammans för 300:-.
Den sista KSLA Nytt & Noterat, till hösten kommer nyhetsbrev med mera.
Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000. Svenska Mosskulturföreningen upphörde strax efter andra världskriget. Den har dock lämnat djupa spår efter sig i form av dokumentation, som även innehåller på sin tid epokgörande vetenskapliga resultat. Även mosskulturen i sig har lämnat djupa spår, synliga överallt i vårt svenska landskap.
En rapport från projektet ”Mat för livet”.
Arbetsgruppen har arbetat utifrån dagens polariserade skogsdebatt, som inte bara grundar sig på skogsbrukets faktiska konsekvenser för biologisk mångfald och klimat utan också på allmänhetens negativa upplevelser av dagens skogsbruksmetoder. Framför allt tycker man inte om hyggen. Gruppens arbete har resulterat i drygt trettio idéer som skulle kunna minska spänningarna i samtalet kring den brukade skogen.
