Boken för samman kunskap om svensk jordbrukspolitik från tre olika källor: jordbrukspolitiska utredningar, propositioner, m.m. samt forskning om jordbruksregleringen och intervjuer med beslutsfattare. De fullständiga intervjuerna finns i en separat bok. Punkt har satts när Sverige blivit medlem i EU 1995.
Inom jordbrukspolitiken byggdes efter andra världskriget upp ett hierarkiskt ordnat maskineri för att fatta och genomföra beslut. Övergripande riktlinjer antogs 1947, 1967, 1977, 1985 och 1990. I boken redovisas också de tätare besluten om prisregleringsperiodernas utformning och deras närmare årliga utformning. Dessa har tidigare inte uppmärksammas, trots att de i flera fall innebar avsevärda förändringar.
Det livsmedelspolitiska beslutet 1990 innebar att den målstruktur med produktionsmål, inkomstmål och rationaliseringsmål som inrättades genom 1947 års beslut upphävdes. Dessutom fattades beslut om sänkning av gränsskyddet, som dessutom var långt mer kontroversiellt än avvecklingen av den interna marknadsregleringen, och beslut om förändrad konkurrenslagstiftning.
I förhandlingarna inför EU-inträdet var målet att Sverige skulle delta i EU:s gemensamma jordbrukspolitik från start. Förhandlingarna kom därför att fokuseras mot att fastställa de produktionskvoter som Sverige skulle få och hur regler för jordbrukarstöden skulle utformas. Inför EU-inträdet fanns en starkt optimistisk syn på det svenska jordbrukets möjligheter på den europeiska marknaden. Sett nu i efterhand var detta önsketänkande.
De båda delarna i serien (SOLMED nr 80 och nr 82) kan köpas tillsammans för 300:-.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för den gröna sektorn. Akademien är en fri och oberoende nätverksorganisation som arbetar med frågor om jordbruk, trädgårdsbruk, livsmedel, skog och skogsprodukter, fiske, jakt och vattenbruk, miljö och naturresurser samt skogs- och lantbrukshistoria.
I början av 1990-talet drogs riktlinjerna upp på Logården för att storskaligt jämföra olika odlingssystem och Logården delades i tre delar med olika växtföljder: konventionellt, ekologisk och integrerat. I september 2012 förlade KSLA ett seminarium till Logården där resultat och erfarenheter från försöken redovisades och diskuterades. Denna skrift dokumenterar detta seminarium.
KSLA:s Verksamhetsberättelse 2015
EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.
