Skandinaviens jagt, Djurfänge och Vildafvel jemte Jagtlexicon af Georg Swederus publicerades 1831/32 och var Sveriges första samlade jakthandbok. Den var på många sätt ett pionjärverk. Georg Swederus (1796–1888) hade viss egen erfarenhet av jakt, men han var först och främst en mycket aktiv publicist.
Boken ger en välformulerad bild av den samtida kunskapen om jakt och villebråd och författarens gryende men framsynta tankar rörande viltvård och naturvård.
Swederus hade en önskan att Sverige skulle uppnå ett långsiktigt hållbart nyttjande av viltet som resurs för att använda ett nutida språkbruk.
Med nutida kommenterande artiklar av Gunnar Broberg, Jakob Christensson, Roger Bergström & Kjell Danell, Anna Westman, Anders Lindkvist och Staffan Thorman.
Startsidesbild: Landskap med jägare och hundar från 1850 av Axel Leopold Cantzler (1832–1875). Kungl. Biblioteket, KoB Kempe 115 (1:70) © LIBRIS – Nationella bibliotekssystem.
Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.
I forskningsprogrammet Heureka pågår för närvarande ett spännande arbete med att forma en ny generation skogliga analys- och planeringsverktyg för miljö och mångbruk. Här samarbetar ekologer, skötsel-, planerings- och markforskare.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
”Vi håller på att såga av den gren vi sitter på”, Nätverk för skoglig omvärldsanalys och resursutveckling, Skogen svår nöt i kommande klimatavtal, Intensivodling ger betydligt mer skog– men det tar tid, Rennäringens framtid står på spel – varför är det så tyst?
