Vi vet att en hållbar markanvändning inom jord- och skogsbruket är en avgörande del av lösningen för att nå målet inga utsläpp av växthusgaser i Sverige 2045. Hur anpassar och stärker vi svenskt jord- och skogsbruk för att på bästa sätt bidra till klimatnyttan? Hur bevarar och stärker vi hållbarheten i skogslandskapet och hur utvecklar och stärker vi ett fossiloberoende jordbruk?
Vi vet också att svenska jordbruksprodukter är betydligt mer klimatvänliga än många av de varor vi importerar men vi behöver undersöka hur konsumtionen påverkar markanvändningen, globalt och lokalt. Innebär detta att vi bör öka produktiviteten inom svenskt jordbruk på ett hållbart sätt för att kunna importera och exportera mindre?
Dessa och andra komplexa frågor resonerar Bengt Ek, generalsekreterare för Föreningen Skogen, kring i det här avsnittet av KSLA-podden tillsammans med Lovisa Hagberg, statsvetare och chef för Governance och Policy på WWF, och Göran Örlander, professor i skogsskötsel och senior rådgivare på Södra. Båda har ingått i KSLA:s Kommitté för klimat och markanvändning mot 2030.
Panelen konstaterar att det behövs mer forskning, kunskap, synergieffekter och politiska incitament, mindre av stuprörstänk för att klara omställningen av olika slags brukande av mark. Konkreta förslag ska i möjligaste mån baseras på forskningsresultat.
Välkommen till ett samtal om jord- och skogsbrukets roll för bästa klimatnytta, hållbarhet och markanvändning inom svenskt skogs- och jordbruk!
Mer om kommitténs arbete – fakta, perspektiv och resultat, finns i KSLA:s tidskrift nr 4-2020 ”Klimat och markanvändning mot 2030. Om anpassning av svenskt jord- och skogsbruk för bästa klimatnytta”.
Länk till senaste podden
Länk till alla avsnitt av KSLA-podden
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för forskare och producenter, praktiker och konsumenter, politiker och allmänhet. Vi delar och sprider kunskap med målet att det ska fattas kloka beslut i samhället om ett uthålligt brukande av våra biologiska naturresurser.
Aktuella ämnen och intressanta frågor diskuteras av kunniga och engagerade forskare, experter och praktiker verksamma inom de gröna och blå näringarna, många av dem ledamöter i KSLA. Samtalen kommer bland annat att handla om jordbruk och skogsbruk, mat och dryck, mark och klimat, hav och sjö, sjukdomar och antibiotika, biologisk mångfald, växter, vilt och skogsskador.
Avsnitten är omkring 30–40 minuter långa och vi publicerar ett eller två per månad.
Välkommen till gröna samtal med KSLA!
Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?
Sammanfattning av föredrag och diskussioner vid ett seminarium vid KSLA med syftet att diskutera de förslag till den kommande forskningspolitiska propositionen som en arbetsgrupp tagit fram efter sammankomsten vid KSLA den 12 december 2002
Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.
Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.
