Likt och olikt i jordbruket i Sverige och Syrien

Det finns många skillnader mellan jordbruket i Sverige och jordbruket i Syrien men också en del likheter. Agronom Maha Razouk kom till Sverige från Syrien för två år sedan och har i höst praktiserat på KSLA som en del av sitt mål att kunna börja arbeta som agronom i Sverige.


Maha Razouk är utbildad agronom inom trädgårds- och lantbruksvetenskap vid Aleppo-universitetet och har arbetat som trädgårdsagronom inom statlig och privat sektor i drygt tio år i Syrien. På grund av kriget kom hon med sin familj till Sverige för två år sedan.

I Syrien arbetade Maha som rådgivare till lantbrukare under mer än tio år. Maha går idag en rekryteringsutbildning som ges av SLU och Academicum AB på uppdrag av Arbetsförmedlingen. En månad av utbildningspraktiken gjorde Maha på KSLA. Målet är att fortsätta arbeta inom området, gärna med inriktning mot hållbarhetsfrågor.

En stor skillnad mellan Sverige och Syrien, som Maha noterat, förutom språket, är det informella tilltalet, att vi duar varann, och att vi diskuterar mycket i Sverige, såväl inom utbildningen som i arbetssituationen.

Linda Cederlund, akademihortonom, och Per Eriksson, akademibibliotekarie, samtalar med Maha om likheter och skillnader i jordbruket i Sverige och Syrien.


Länk till podden (2020-12-22)


Maha genomförde en del av sin praktik på Sida och fick där i uppdrag att sammanställa en studie om kvinnors ansvar för livsmedelsförsörjning i Syriens konfliktsituation. Länk till rapporten.

Jordbruket i Syrien har traditionellt sett utgjort den syriska ekonomins ryggrad, och regeringen har strävat efter att landet ska vara självförsörjande på de viktigaste grödorna. Men under inbördeskriget har många lantbruk förstörts av stridshandlingarna, bönder har drivits på flykt och system för bevattning har raserats eller fallit sönder. (Källa: Utrikespolitiska institutet)


KSLA-podden tar upp aktuella ämnen och intressanta frågor med hjälp av kunniga och engagerade forskare, experter och praktiker verksamma inom de gröna och blå näringarna, många av dem ledamöter i KSLA. Samtalen handlar om jord- och skogsbruk, mat och dryck, mark och klimat, hav och sjö, sjukdomar och antibiotika, biologisk mångfald, växter, vilt och skogsskador.

Avsnitten är 30–40 minuter långa och vi publicerar ett eller två per månad.

Välkommen till gröna samtal med KSLA!


KSLA Nytt 1-2021

Årets första nummer handlar till stor del om hållbar livsmedelsförsörjning, nationellt och globalt.

KSLA Nytt 1-2021

Årets första nummer handlar till stor del om hållbar livsmedelsförsörjning, nationellt och globalt.

Success Stories of Agricultural Long-term Experiments – KSLAT nr 9-2007

This report recognises the great significance of long-term field experiments for our understanding of agricultural production, soil fertility and environmental issues and illustrates main findings from on-going long-term activities.

Success Stories of Agricultural Long-term Experiments – KSLAT nr 9-2007

This report recognises the great significance of long-term field experiments for our understanding of agricultural production, soil fertility and environmental issues and illustrates main findings from on-going long-term activities.

Forskning och innovation för produktiv och skonsam skogsteknik – KSLAT nr 1-2012

Här tecknas behoven, hoten och möjligheterna avseende FoU, teknikutveckling och innovation i skogsbruket, tillsammans med förslag på hur en nationell satsning kan bidra till att säkra Sveriges position avseende världsledande, uthållig skogsteknik och skogsindustriell tillväxt.

Forskning och innovation för produktiv och skonsam skogsteknik – KSLAT nr 1-2012

Här tecknas behoven, hoten och möjligheterna avseende FoU, teknikutveckling och innovation i skogsbruket, tillsammans med förslag på hur en nationell satsning kan bidra till att säkra Sveriges position avseende världsledande, uthållig skogsteknik och skogsindustriell tillväxt.

KSLA Nytt 2-2021

Sommarnummer som mest handlar om skog.

KSLA Nytt 2-2021

Sommarnummer som mest handlar om skog.