Likt och olikt i jordbruket i Sverige och Syrien

Det finns många skillnader mellan jordbruket i Sverige och jordbruket i Syrien men också en del likheter. Agronom Maha Razouk kom till Sverige från Syrien för två år sedan och har i höst praktiserat på KSLA som en del av sitt mål att kunna börja arbeta som agronom i Sverige.


Maha Razouk är utbildad agronom inom trädgårds- och lantbruksvetenskap vid Aleppo-universitetet och har arbetat som trädgårdsagronom inom statlig och privat sektor i drygt tio år i Syrien. På grund av kriget kom hon med sin familj till Sverige för två år sedan.

I Syrien arbetade Maha som rådgivare till lantbrukare under mer än tio år. Maha går idag en rekryteringsutbildning som ges av SLU och Academicum AB på uppdrag av Arbetsförmedlingen. En månad av utbildningspraktiken gjorde Maha på KSLA. Målet är att fortsätta arbeta inom området, gärna med inriktning mot hållbarhetsfrågor.

En stor skillnad mellan Sverige och Syrien, som Maha noterat, förutom språket, är det informella tilltalet, att vi duar varann, och att vi diskuterar mycket i Sverige, såväl inom utbildningen som i arbetssituationen.

Linda Cederlund, akademihortonom, och Per Eriksson, akademibibliotekarie, samtalar med Maha om likheter och skillnader i jordbruket i Sverige och Syrien.


Länk till podden (2020-12-22)


Maha genomförde en del av sin praktik på Sida och fick där i uppdrag att sammanställa en studie om kvinnors ansvar för livsmedelsförsörjning i Syriens konfliktsituation. Länk till rapporten.

Jordbruket i Syrien har traditionellt sett utgjort den syriska ekonomins ryggrad, och regeringen har strävat efter att landet ska vara självförsörjande på de viktigaste grödorna. Men under inbördeskriget har många lantbruk förstörts av stridshandlingarna, bönder har drivits på flykt och system för bevattning har raserats eller fallit sönder. (Källa: Utrikespolitiska institutet)


KSLA-podden tar upp aktuella ämnen och intressanta frågor med hjälp av kunniga och engagerade forskare, experter och praktiker verksamma inom de gröna och blå näringarna, många av dem ledamöter i KSLA. Samtalen handlar om jord- och skogsbruk, mat och dryck, mark och klimat, hav och sjö, sjukdomar och antibiotika, biologisk mångfald, växter, vilt och skogsskador.

Avsnitten är 30–40 minuter långa och vi publicerar ett eller två per månad.

Välkommen till gröna samtal med KSLA!


Enaforsholm förvaltningsplan sept 2016

Enaforsholms förvaltningsplan har formats i två steg: först en plan, som beskriver den överordnade målsättningen med förvaltningen av egendomen och sedan en uppföljande del med en detaljerad skötselplan, som följer upp de överordnade principerna. Den skrevs 2013 och har sedan kompletterats 2015.

Enaforsholm förvaltningsplan sept 2016

Enaforsholms förvaltningsplan har formats i två steg: först en plan, som beskriver den överordnade målsättningen med förvaltningen av egendomen och sedan en uppföljande del med en detaljerad skötselplan, som följer upp de överordnade principerna. Den skrevs 2013 och har sedan kompletterats 2015.

Freja3_2012

Freja3_2012

KSLA Nytt 2-2011

KSLA Nytt 2-2011

Water Framework Directive – KSLAT nr 8-2006

In this report focus is put on how some European countries implement the WFD and how the EU will treat the differences. Special emphasis is put on the characterisation process and to what extent this includes public participation.

Water Framework Directive – KSLAT nr 8-2006

In this report focus is put on how some European countries implement the WFD and how the EU will treat the differences. Special emphasis is put on the characterisation process and to what extent this includes public participation.