KSLA-podden handlar den här gången om förhistoriska och medeltida trädgårdar: Vilka växter ingick i en förhistorisk odling? Vilken roll spelade Romarriket för trädgårdarna i Norden? När institutionaliserades odlingskunskaperna – hur förs de vidare och av vem? Vad har hänt med växtmaterialet genom åren – vad är kvar och vad har försvunnit? När börjar man se trädgårdsodlande som hälsosamt och något man gör för att må bra?
Svar på dessa och andra frågor får du i detta boksamtal mellan akademibibliotekarie Per Eriksson, kvartärgeolog Jens Heimdahl och växtgenetiker Matti Wiking Leino utifrån den nyutkomna boken ”Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid”.
”Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid” är det första bandet av tre i en kulturhistorisk studie av trädgårdens historia i Sverige. Med hjälp av arkeologiska fynd, lämningar av växter och skriftliga källor får vi följa människans villkor och möjligheter till samverkan med naturen, från förhistorisk tid genom medeltiden fram till år 1500. Såväl trädgårdens kulturväxter som mystik och magi är pusselbitar i vår förståelse av människans trädgårdsodlande. Trädgården står för arbete och försörjning, men är också en symbol för det goda livet.
Boken är skriven av Anna Andréasson Sjögren, arkeolog med inriktning mot trädgårdsarkeologi och kulturmiljövård, Stockholms universitet, Jens Heimdahl, kvartärgeolog med inriktning mot arkeobotanik, Statens historiska museer, samt Matti Wiking Leino, agronom och docent i genetik, forskare vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Den är utgiven av Kungl. Vitterhetsakademien med stöd från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, C.F. Lundströms stiftelse och Stiftelsen Lagersberg.
Välkommen till gröna samtal med KSLA!
Länk till podden
Länk till tidigare avsnitt av KSLA-podden
Speciellt för ledamöter
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för forskare och producenter, praktiker och konsumenter, politiker och allmänhet. Vi delar och sprider kunskap med målet att det ska fattas kloka beslut i samhället om ett uthålligt brukande av våra biologiska naturresurser.
Aktuella ämnen och intressanta frågor diskuteras av kunniga och engagerade forskare, experter och praktiker verksamma inom de gröna och blå näringarna, många av dem ledamöter i KSLA. I fokus för samtalen är jord- och skogsbruk, mat och dryck, mark och klimat, hav och sjö, sjukdomar och antibiotika, KSLA:s projekt, boksamling och donationsgårdar samt biologisk mångfald, växter, vilt och skogsskador.
Avsnitten är omkring 40–50 minuter långa och vi publicerar ett eller två per månad. (Det går bra att lyssna direkt eller ladda ned/hämta avsnitten till telefonen/paddan/datorn och lyssna vid tillfälle.)
Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.
Berteboskonferensen: Global livsmedelssäkerhet, mer med mindre • Skalans betydelse – morgondagens jordbrukslandskap i historiens ljus • Matfokuserad studieresa i Nederländerna, Värdekommittén rapporterar • Om stilisten, fotografen och markhistorikern Mårten Sjöbeck • Med fokus på skogen! Ny rundtur på donationsegendomen Barksätter • Enaforsholmskursen 2018 i bilder
En tvåtusenårig lantbrukslära från romarriket
Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp.
